Vi begav oss till Nordiska Museet och årets upplaga av ostfestivalen.
Det fanns mycket att gå runt och smaka på, gissningsvis fanns det 30-35 utställare. Stundtals önskade jag att det funnits mer att nollställa smaklökarna med, nu kändes det som man hade en konstant bombmatta av kontrasterande smaker i munnen.
Många ostar var bra, andra sämre. En klar favorit för mig var en blåmögelost som hade en tydlig röksmak. Enligt personen bakom disken var det ett resultat av kulturerna i processen, det var inte en regelrätt rökning av osten eller tillsats av någonting rökt.
Visst har jag känt röktoner i blåmögelostar förut, men aldrig av den här kalibern. Ni som har smakat på rökmalt från Mackmyra destilleri vet vilken nivå av rök det handlar om, den är inte oansenlig. För er andra får jag väl kasta ut Aecht Schlenkerla Rauchbier som referens.
Barnen var glada i att springa runt i den stora salen, men bäst av allt var lekrummet som öppnade kl 1200 och dagen till ära var kostnadsfritt. Där drogs det flotte, lastades på vagn spänd framför häst och de passade på att "sova" i sängar (ca 2,45 sek åt gången, jag tror de betade av en hel veckas leverna med sovande på 10 minuter. Pappa passade på att göra en Jesus och gå på vattnet.
Iskie dristade sig till att prova några ostar på kex, Tigurr var måttligt intresserad, lekrummet var roligare.
Vi kompromissade med roliga aktivitet #2, att åka hiss, och tog ett varv i övriga gallerier där utställningsteman var 300 år av mode samt 500 år av smycken. Det fanns även utställningar av dockskåp och serviser genom tiderna med en rad olika uppdukningar att beskåda. Där hade man även lagt in lite recept och matsedlar som var brukligt vid festtillfällen, begravningar eller "stora frukostar". Till exempel kunde ett brännvinsbord vid en stor frukost innehålla "Färskt smör, flera sorter bröd, bränwin, samt portwin, för nykterhetswänner. Twå sorters ost, jemte pottkäs, Holländsk sill med olja och ättika, Rysk kaviar, rädisor eller rättikor, klar buljong, galantine på höns med skarpsås och runda pastejer med kräftfyllning, Äggomelette med bräckt lübsk skinka små och kalfkotletter, stekt hammel, med blomkål, eller fina gröna ärter, Engelsk plumpudding med brinnande sås, hjerpar med sallater, sparris med rörd smörsås, gelé och bakelser, deserter, porter, bäjerskt öl, seltzerwatten, winer." (Maria Möller, Hushållet och köket, 1860)
Låter som mer än bara brännvinsbordet i mina öron men det var vad som var angivet på skylten.
I slutet (eller egentligen början eftersom vi gick baklänges genom utställningen) fanns lite medeltida trätallrikar men med ytterst knapphändiga fynduppgifter (t.ex. Medeltid, Uppsala) så det var inget som fastnade på kort. Dessutom ville barnen åka hiss igen. Vi handlade lite kallpressad rapsolja då ingen av ostarna hade skrikit "KÖP MIG!", tyvärr fanns inte blåmögelosten att köpa på festivalen, annars hade jag köpt lite, den skrek högt.
En nackdel med lokalen är, som synes på bilden, den enorma volymen och takhöjden.
Pampigt och maffigt i all ära men stenväggarna och stengolvet ställer till det.
Samma volym, takhöjd med valvtak, stenväggar och stengolv hittar man i katedraler som bekant har en bra resonans.
Likadant är det här vilket resulterar i ett kraftigt bakgrundssorl à la ölmässa fast med långt färre besökare per kvadratmeter. Då var vi ändå där på söndagen och allt verkar hända på lördagen i form av prisutdelningar m.m. så jag vågar inte tänka på hur det var då.
Synd eftersom det försvårar samtal med utställarna men främst för att det tröttar ut sinnena i kombination med att smaksinnet för sig en rejäl duvning. Det senare kan jag leva med, det är därför jag går dit.
Vi hade på det hela taget en mycket bra dag och kommer komma tillbaka fler gånger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar