"Småmysigt" är ett ord som kommer väl till pass men det sammantagna intrycket är tyvärr att de behöver rycka upp organiserandet ordentligt.
En bit bort från stationen hittade vi ett anslag med programmet. Tyvärr så fanns det ingen karta.
Nere vid kyrkan hittade vi många stånd och dessutom hästar för ridturer som stod med i programmet.
Det såldes fårskinn, läder, kläder, maskinsydda hättor, amuletter, smycken, pilar, bågar, piskor, knivblad, tvålar, salvor, mera smycken och det fanns möjlighet att prova på att skjuta armborst och pilbåge. Det fanns även lite mat att få i sig.
Efter att sakta ha traskat varvet runt vandrade vi iväg till en gata i närheten där det enl. organisatörernas sida på nätet skulle finnas ett marknadsstråk.
Det låg inte långt därifrån, alldeles inpå stora torget.
Min första reaktion på det området var "normalutbud på en julmarknad".
Honung, korv, bröd i olika former, enbärsmust, kryddor (persillade mfl moderna blandningar. Inget medeltida för fem öre), silverpläterade smycken, syrad kål (aka medeltida pizzasallad) och brända mandlar.
På en intilliggande gräsplätt fanns ABF som pratade om bröd på alternativa mjöl (ärtmjöl, barkmjöl, rismjöl), surdegsbröd samt visade påtning av band, tovning och brickbandsvävning.
Här stannade vi länge och pratade. Vi fick då reda på att tornerspelen fanns en bra bit ner förbi kyrkan där vi var först och sedan bortåt utmed kanalen.
Där skulle det även finnas ett hantverkarläger.
Vi traskade dit vilket tog ca 10 min från kyrkan eftersom vi inte tog snabbaste vägen (mycket dåligt skyltat, endast en skylt om entré till tornerspelet, och den stod alldeles intill inhägnaden som syntes bra mycket bättre på håll.
Det var ett litet läger men där fanns brända mandlar, kola, honung, korv, smycken, amuletter, salvor, prova-på-skytte, fårfällar, handmålade tavlor (drakmotiv) och enkla maskinsydda kläder.
Efter att ha köpt lite brända mandlar och kola (draksnorskola i två smaker, en för var näsborre) så gick vi tillbaka till marknaden vid kyrkan där jag köpte ett halvt älghorn.
Sedan var det dags att hitta något att äta vilket var en utmaning i sig.
Flottdoftande thaibuffé, pizza eller en grekisk medeltidsmeny (för det blir det väl när man sätter "medeltidsmeny" som rubrik ovanför sina vanliga rätter)?
Det fick bli en vanlig sallad på ett café, och där satt vi länge i väntan på tåget hem.
Efter lite lokalgjord glass (kanongod) köptes honung och syrad kål varefter Anna susade runt i lite crappy shack/shabby chic-butiker och rörde oss sakta mot stationen.
Då, eftersom vi tog en annan väg, sprang vi på den stora marknaden inne i Ahllöfsparken. Den hade jag läst om på nätet men glömt bort!
De stängde kl 1600 och vi kom dit 1553...
Där inne fanns:
ponnyridning, smycken, amuletter, korv, rökt sidfläsk, matstånd, honung, salvor, maskinsydda fantasykläder, pilar & bågar, hattar av tämligen modernt snitt, tyger, fårfällar, böcker och inte minst en stor scen.
Vi hann knata runt hela innan de bommade igen även om en del redan hade börjat plocka undan när vi kom.
Känns det som att samma sak fanns på mer än ett ställe?
Bra, ty utbudet kändes tämligen likriktat för de tre större marknadsområdena.
Inget ont om att fler säljer samma sak, absolut inte, men som arrangör bör man ta tillfället i akt att då höja nivån på det som krängs. Rensa t.ex. ut alla smycken i kirurgstål!
Jag kan även förstå att man inte har en bra yta där man kan härbärgera alla säljare, men se för i &+@#!!&+!! till att då skylta upp på bl.a. stora torget var allting finns. Det är extra viktigt när utbudet är så likriktat att att marknaderna är intill förväxling lika.
Även om de olika delarna arrangeras av olika smågrupper så finns det någon som har ett övergripande ansvar. Gissningsvis Arboga felag vars kansli ligger intill stora torget.
Deras websidor? Kartor?
Minst sagt svårfunnet. Minimala kartor utan extra markörer. T.ex. så fanns inte parken utmärkt någonstans.
Sammanfattningsvis kändes det som ett väldigt likriktat utbud av väldigt moderna saker.
Kolorna för det poetiska namnet draksnorskola. Honung och syrad kål för att jag har stor respekt för hantverket bakom, och de har, med undantag för smaksättningen med svart vinbär på honungen, en historisk grund.
Älghornet kommer bli nötter (om det är grovt nog, det ligger på gränsen), nockar, styli, vaxtavlor, brickvävningsbrickor, stenknackarverktyg etc. Möjligheterna är många!
Det viktigaste sist: kommer vi åka tillbaka?
Om det inte krockat med annat (Wisby) så är möjligheten stor. Det är en trevlig dagsutflykt och när det gäller marknadsutbud är jag nuförtiden en luttrad sälle som vet vad jag vill ha, och som sådan tämligen svårflörtad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar