Medeltidsmat, äntligen!
Det var så länge sedan jag hade lust, tid och ork att laga det.
Ork kan jag knappast skylla på då det inte är omständigare än att laga modern mat eftersom jag fortfarande använder mig av t.ex. moderna vispar snarare än en smal trädgren som barkats och vars ände delats upp i fyra delar.
Recepten till kvällens middag är tagna ur Take A Thousand Eggs or More, en samling 1400-talsrecept i två volymer. Det jag valde var Chike endored från Harleian MS 4016 (ca. 1450), parsley sauce från Ashmole MS 1439 (ca. 1430) och garlic sauce/sauce sermstele som finns i båda manuskripten.
Till detta serverades kokt ris eftersom förrådet av såväl rovor som gula/lila morötter och alla former av kål var obefintligt.
Recepten är som följer:
Chike endored. Take a chike, and drawe him, and roste him, and lete the fete be on, and take away the hede; then make batur of yolkes of eyron and floure, and cast there-to pouder of ginger, and peper, saffron, and salt, and pouder hit faire til hit be roasted ynogh.
Förgylld kyckling. Ta en kyckling, ta ur den och stek den över eld med fötterna kvar med ta bort huvudet. Gör en smet av äggulor, mjöl och tillsätt malen ingefära, peppar, saffran och salt. Pensla med smeten tills den är färdigstekt.
|
Efter första penslingen |
- 1,4 kg kyckling (tyvärr utan fötter)
- 1 stort ägg
- 3 msk mjöl
- 1½ tsk salt
- 1 tsk peppar
- ~0,15 gram saffran
Sätt ugnen på 190 grader.
Skölj rent kycklingen invändigt, klappa utsidan torr.
Vispa ägget, tillsätt mjöl och kryddor. Blanda ordentligt och låt stå att svälla 10 min. Konsistensen ska vara som en lite tjockare pannkaksmet, när man penslar den på kycklingen ska den inte rinna men heller inte vara svår att stryka ut tunt. Spä med lite vatten om det behövs.
Jag valde att lägga kycklingen i en form och bara pensla det jag kom åt utan att vända på kycklingen. Detta eftersom jag ville ha ett hölje som inte mjuknar av att ligga i den olja som slipper ut, det blir så mycket lättare att lyfta bort senare. Man slipper även att det går hål på höljet vars uppgift är att hålla vätskan kvar i kycklingen under stekning. Att lägga kycklingen på ett galler för att fettet ska kunna droppa av avrådes bestämt ifrån. Smeten kommer rinna en aning och med stor sannolikhet ofelbart att komma på gallret för att stelna där. Det är ett smärre helvete att få loss men det går, och ev. hål/revor i höljet går att lappa igen men ytterligare penslingar.
Pensla med ny smet med jämna mellanrum, ca 20 minuter och stek tills kycklingen är färdig, de sedvanliga testerna med en sticka som sätts in i låret och sedan mot läppen, alt. att titta på köttsaften fungerar bra. Min kyckling fick stå inne 90 minuter.
(Majoriteten av fett och steksky på bilden nedan kommer från bukhålan när jag försökte vända på den efter 30 min stekning.)
|
Chike endored |
Sauce percely. Take percely, and grynde hit wi
þ
vynegre & a litel brede and salt, and strayne it
þurgh a straynour, and serue it for
þe.
Persiljesås. Ta persilja och mortla med vinäger och lite bröd och salt, passera genom en sil och servera.
|
Persiljesås |
- 2½ dl persiljeblad
- 1 dl rödvinsvinäger (Druvans, 6%)
- 2 skivor franskbröd
- salt efter smak
- (en ytterst liten nypa socker)
Skär brödet i små tärningar, lägg i en mixer (jag använde hacktillsatsen till en mixerstav) tillsammans med vinäger och lite salt. Mixa 30 sekunder. Smaka av. Tillsätt mer salt om så behövs. Smaken kan vara skarp just nu och jag hade i en gnutta socker för att ta den värsta udden av syran utan att ge ett sötsurt resultat. Tillsätt mer bröd om konsistensen är för tunn. Mixa 30 sekunder till. Såsen ska vara helt slät.
Jag valde rödvinsvinäger eftersom jag hade en flaska i skåpet som aldrig används, men vitvin eller äppelcidervinäger torde fungera lika bra.
Konsistensen på min sås blev så att det bildades ett kortlivat band i skålen om man droppade ner den från en dessertsked.
Sauce sermstele (Harleian MS 4016. I Ashmole MS 1439 kallas den sauce gauncile)
Take milke and a litul floure, and cast it in a potte and let it boile al togidur al thyn; and whan hit is wel boyled, take and stampe garlek small, and caste there-to pouder of peper, and salt, and then serue hit forthe.
(Ashmole MS 1439 använder även saffran samt nämner att såsen serveras till gås)
Vitlökssås. Ta mjölk och lite mjöl i en gryta och koka samman till en tunn sås. När det kokat färdigt så tillsätt välmortlad vitlök, peppar och salt och servera.
- 2,5 dl mjölk
- 2 klyftor vitlök
- 2 msk vetemjöl
- lite saffran
- ett par tag med pepparkvarnen
- salt
Lite mjölk värms i en kastrull och mjölet vispas ut medan det kokar upp. Resten av mjölken tillsätts gradvis under mer eller mindre konstant omrörning. Det här kändes somatt göra en toppredning från botten och mjölet ville lägga sig på botten. När såsen småsjudit ett par minuter blev det bättre och den betedde sig mer som en vanlig sås.
Saffran ströddes i med försiktighet så att såsen varken blev knallgul eller fick en sötaktig smak, men dock en saffranston. Vitlöken mortlades med lite salt och lades i varefter såsen smakades av med peppar, lite mer salt och saffran.
Hur blev resultatet då?
Kycklingen har jag lagat vid några tillfällen tidigare så det visste jag var ett säkert kort till övriga familjen, men såserna var nya, även för mig.
Degskalet på kycklingen är inte särskilt gott att äta, mest pga den starka ingefärssmaken, men de tunnare partierna är ofta goda att ta i små bitar tillsammans med kycklingköttet. De tjockare partierna över bröstet där man tenderar att pensla som mest brukar bli tämligen torra och hårda så de kan man slänga åt sidan. Däremot kan man med fördel pilla loss skinner från insidan av degskalet. Det blir tunt och förlimmat, nästan som det tunna lagret som sitter kvar på skinksvålen efter att man dragit loss den på julskinkan och det blir nästan lika gudomligt gott.
Kycklingköttet blir synnerligen saftigt och mört, lårköttet formligen faller från benen och smälter i munnen.
Persiljesåsen var omedelbart efter mixning väldigt vinägerstark, men efter att den stått en timme medan kycklingen gick klart i ugnen så hade den mognat, smakerna hade gått ihop och syran mildrats betydligt. Smaken var dominerad av persilja med en syrlig underton. Helt ok till kycklingen.
Vitlökssåsen med saffran var god, övervägande vitlök men inte dominerande, med en ton av saffran utan sötma. Färgen kan bäst beskrivas som blekgul.
Då färgen blev nästan densamma som den currysås jag vanligen gör till ugnsstekt kyckling, kryddad med gul thaicurry, så försökte min hjärna tala om för mig att jag borde hitta de smakerna i såsen. Ironiskt med tanke på att medeltidens bankettkockar hade recept på maträtter som ser ut som helt andra rätter än vad de egentligen är.
|
En tämligen renplockad chike endored |
Det var väldigt kul att laga medeltidsrecept igen, jag har verkligen saknat det och känner att jag fått lite blodad tand igen, i synnerhet när både fru och son slukar allt som finns på faten. Den lilla draken drog timmerstockar i sovrummet och var inte alls intresserad av pappas alster i köket.
Vi får se vad som hinns med under helgerna som kommer med allt vad de innebär i stökande i köket. Förhoppningen är väl att åtminstone en gång i veckan eller var fjortonde dag kunna prova något ur alla de medeltidskokböcker jag har.