30 maj

Pesten håller fortfarande delar av landet i ett järngrepp så uppslutningen blev inte så stor som vi först hoppades.

Jörgen kom över och spottade ur sig slungor av varierande längd (helt enligt planerna förstås, inte pga. tanke- och mätfel).
Hustrun broderade och jag hann ta ett par stygn på skorna innan jag degraderades till fingerkrok för slungflätning.  Efter det nattades sonen (som inte ville somna) och nu får skorna stå tillbaka för saftkokande.

Först ut är rabarbersaft:

• 650 g rensad och skuren rabarber
• 3 dl socker
• 1 liter vatten
• saften av ½ citron

Pga den sena timmen skippar jag steget att låta rabarbern dra i vatten, sila och sedan koka med socker & citron och kokar allt för att sedan silas.  Inte en enorm tidsvinst, men just nu räknas allt.
Om det ger mig en grumlig(are) saft så so be it!  Jag dricker spontanjäst suröl med jäst i flaskorna, det ska till mer än disig saft för att skrämma mig.

Mer chili

Äntligen!

Facing Heaven har behagat sticka upp ovanför ytan.
Den nyplanterade vitlöken växer så det knakar och sockerärtorna har lindats upp kring stödpinnar.

I källaren är ryggen färdig på miniatyrbågen.  Nästa steg är att rita ut profilen på buken och ta ner sidorna.

Nästa bågprojekt efter det är påbörjat.  En  minibåge till sonen.  I skrivande stund vet jag inte om materialet är ask eller alm.
Inte särskilt lurig ådring men för att få ut rätt längd måste jag splica bågen i greppet.

Gårdagens eskapader i odlingen och källaren

I slutet av förra veckan råkade jag på vitlök som hade legat och grott redan i butiken.
Vanligtvis skulle jag svära och tycka att butiken har dålig kvalitetskontroll men just då var det en lyckträff.  Eftersom vitlöken jag satte tidigare hårdnackat har vägrat komma upp (de lökarna hade inte börjat gro ikylen) så var detta perfekt.

Sju nya klyftor stoppades i jorden.
En av de gamla planterade klyftorna visade sig ha skjutit rejäla rötter (ca. 1½ ggr klyftan både i längd och vidd) så den stoppades tillbaka.  Övriga visade inga tecken på förändring alls så de kasserades.
Nu hoppas jag på rejäl tillväxt så att man kan göra tomatsallader med vitlöksskott.


Senare under kvällen gick jag ner i källaren och jobbade på nästa miniatyrbåge från systerämnet till testbågen.
Det gick fint frånsett att jag lyckades definiera om begreppet "att jobba på egen hand".

Om man nu använder en nyslipad morakniv som dragkniv så är det dumt att ha en sylvass spets.
Idén att skjuta den ifrån sig (och därmed lägga ena handens pekfinger runt eggen) bara för att man inte orkar vända biten i skruvstycket, det är riktigt korkat.
Inget allvarligare än rejält blödande skärsår dock, och ämnet har fortfarande sin originalfärg, inte rödbetsat så slutet gott, allting gott.

Buksidan

 Till vänster syns buksidan på ämnet med de mörkt grönskimrande stråken bland årsringarna som skvallrar om att det är alm.

Ena sidan

Andra sidan

Ovan syns de olika sidorna av ämnet.
Jag hade velat gå en årsring högre upp men det kändes som att den inte var helt orörd.

En tunn årsring kan hålla mer än väl, men i det här fallet är ämnet knappast hårt uppdrivet med täta årsringar (och för lövträ skulle dessutom täta årsringar ge en hög andel svag vinterved) så att chansa på en rygg med försvagade partier kanns onödigt när jag har material nog att gå ner en ring.

Delvis färdig rygg

Ryggsidan efter lite arbete.
Den största delen är nere på rätt lager.  Områdena som markerats med blyerts är gränsområden där det gäller att se upp.

Trots att årsringarna ser ut att gå tämligen rakt över ämnet böljar ytan en del, det märks inte minst på det mörka partiet i mitten av bågen (rester av den ovanliggande vinterveden) och den ljusa fläcken i nederkant där den önskade sommarveden redan blottats.

Värmebehandling, slutklämmen

Bågen har nu legat sex dagar och förhoppningsvis nått jämvikt.
Deflexen kvarstår och det var väl vad jag hade väntat mig innerst inne.

Om värmebehandling för buken att bli konkav så är det chansen stor att den kommer påverka lemmen även på andra sätt, och eftersom träet blir hårdare/drar ihop sig vid behandlingen så måste en deflex vara en naturlig följd.

Vad jag läst tidigare i böcker och kunnat hitta på olika forum har alltid varit uppställningar där man lagt in en mer eller mindre kraftig reflex i bågen.
Jag trodde detta berodde på att det gällde korta bågar som byggs för att testa gränser och att man tog vara på värmen och träets plasticitet under behandlingen.  Två flugor i en smäll helt enkelt.

Nu har det alltså visat sig att man slagit tre flugor i en smäll.

Nåväl, den vinst jag kan se på miniatyrbågen är att jag minskat den energi som går åt för att stränga upp bågen.  Även om vinsten är mindre än kraftförlusten (TINSTAAFL) så är det trevligt att hålla nere förlusten (men i ärlighetens namn så är "vinsten" bara en bieffekt av reflexen, inget annat).

Dags att se vad behandlingen gett för effekt, om den gett någon alls pga en allt för ytlig behandling.
Tidigare dragstyrka, med reflex 4mm:
8,64#@4"
11,13#@5,25"+

Dragstyrka efter behandling, med reflex 7mm:
 8,64#@4"

Det har med andra ord inte hänt ett smack.
Förvisso skulle det kunna vara så att vinsten = förlusten, men oddsen för detta är enorma, så jag väljer den enkla lösningen enligt Occams rakkniv och biter i det sura äpplet.
Eftersom behandlingstiden var för kort gick den troligen inte på djupet vilket är vad som behövs för att få den önskade effekten. 

23 maj

Ingen dök upp så vi hantverkade på egen hand.

Förutom att påta i odlingarna på balkongen gick vi igenom gamla gömmor och hittade bl.a. ett bortsprunget falsben.

Odlingsmässigt så knallar det på riktigt bra.
Det som kommit upp sedan senast är:

• Amerikansk snackpaprika
• Persilja
• Pärontomat
• Thaichili
• Paprika (från egen skörd 2010. Yay!)
• Kinesisk gräslök (ok, bara ett enda strå än så länge.  Vi håller tummarna.)

Vitlöken vägrar envist att visa sig och nya klyftor kommer groddas på mörk plats innan nyplantering.  För apelsin, lime, smultron m.m. återstår bara att vänta, även om jag gett upp hoppet om smultronen.

Dessutom har jag tagit tag i ett projekt som legat alldeles för länge, nämligen skoprojektet från den allra första hantverkshelgen!  Planen är att få dem klara och vända innan midsommar, men eftersom jag måste skarva ovanlädret (räknade inte med en bes i så tjockt läder) så får jag se om jag hinner.

I övrigt har jag varit i källaren och klappat på allt virke som tigger om att bli förvandlat till pilbågar, och det om något kan sätta käppar i hjulet för skoplanerna.
Så många bågprojekt, så lite tid....*suck*

Funderingar om värmebehandling

Idag när jag tittade på den värmebehandlade bågen så tyckte jag att den såg mer krökt ut än tidigare.
Fram med linjalen och visst var det så.

Nockarna som tidigare följt strängen 4 mm visar nu 6 respektive 7,5 mm.
7,5 mm är för den lem som fick den tuffaste behandlingen så det verkar helt klart knutet till värmebehandlingen, även om jag i skrivande stund inte kan dra mig till minnes något om det från litteraturen.

Jag får dyka ner i böckerna och se vad jag kan hitta.
Måhända löser sig problemet när bågen återfår jämvikt.  I värsta fall kan jag tvingas lägga in en svag reflex innan värmebehandling för att bågen inte ska tappa kraft samtidigt som jag försöker ge den mer av samma vara.

Värmebehandling del II

Jag har under dagen försökt hitta information om kompressionstålighet i obehandlat vs behandlat trä, i synnerhet då värmebehandlat trä.
Tyvärr har jag kammat noll på den fronten, men jag lyckades hitta en del intressant om plastisk deformation av trä som kan komma till hands om man ska göra en recurvbåge någon dag

Fuktigt trä deformeras lättare än torrt trä, och varmt trä böjs lättare än trä vid rumstemperatur.
Inga rejäla överraskningar där.

Ångkokning upp till 60 minuter påverkar inte träet negativt.
Ångkokning vid normaltryck är skonsammare än dito vid högt tryck.
OK.  Jag hade gissat på att ett högre tryck (inom rimlighetens gränser) vore skonsammare i och med att plasticitet torde uppnås på kortare tid.  Så är alltså inte fallet.

 Kritisk temperatur vid torr värme ~170 C.  Detta kan sänkas genom fukt och/eller mjukgörare.
Jag har inte hittat några siffror kring sänkningen av den kritiska temperaturen, men eftersom man talar dels om ångkokning, dels om kokning i vatten (om endast en del ska deformeras) så bör den rimligtvis ligga under 100 C.

Rekommenderad process: Ångning eller kokning i 30 min/cm.
Pudelns kärna!

För den som vill läsa mer kan jag rekommendera Wood Handbook, chapter 19: Specialty Treatments och Bending Solid Wood to Form.


Vidare till värmebehandlingen av miniatyrbågen!
Efter att ha testat lite olika idéer kom jag fram till att det enklaste var att hålla bågen i ena lemmen och svepa med brännaren i lagom takt över den andra.  Efter ett tag fick man in känslan för vad som var lagom fart på brännaren, avstånd och svep i rörelsen.

Några höga punkter i buken (den är som sagt knappt tillerad eftersom jag märkte att den blev för vek) brände givetvis eftersom de tar oproportionerligt mycket värme.  Det samma gäller för kanterna, de hade en tendens till att svedas hårt (för att inte säga brinna i ett par fall).

På bilderna ovan syns buken respektive ryggen efter behandling.
Det är svårt att se på buken pga att fotot är av halvtaskig kvalitet, men den övre lemmen är den först behandlade (den har flest svarta zoner).  På den undre hade jag fått in snitsen bättre, samt att den var jämnare, så där drar färgen snarare i mörkt brunt.
Ryggfotot visar originalfärgen.

Det tog ca 30 minuter totalt med lite experimenterande, men den sista lemmen tog bara 10 minuter.
Det jag frågar mig nu är om det inte skett för snabbt, så att det bara ger effekt på ytan snarare än en djupgående förändring.
Lemmarna är för smala för att jag ska kunna urskilja om de blivit konkava eller ej på buksidan, och en eventuell viktändring säger inte mer än att vatten gett sig av tillfälligt.  Dessutom väger min våg bara på grammet när och den visade 10 före och 10 efter.

Nu ligger bågen och återhämtar sig och får så göra en vecka innan jag testar dragstyrkan på den igen.

Balkongbestyr

Eftersom det var föredömligt svalt på balkongen under en stor del av eftermiddagen passade jag på att stoppa de sista sakerna i jorden så

• Vit Habanero
• Tamarind
• Timjan
• Basilika
• Thaibasilika
• Koriander

påtades med.  De två första såddes som frön, resten är uppvuxna plantor som planterades om och huserar i köksfönstret eftersom solen på balkongen är alldeles för stekande för deras smak.

Bland det som kommit upp sedan sist finns:

• Gul Habanero
• Röd Habanero
• Bih Jolokia
• Rädisor

samt alger i ett glas där det såddes vitlök. Plastpåsen över de glasen är nu borta.

Värmebehandling

Här kommer den tidigare utlovade rapporten över onsdagens värmebehandling av miniatyrbågen.

För att veta vad jag jämför med testade jag först dragstyrkan med en påse fylld med vattenflaskor.  Min bågvåg är som sagt på upphällningen och går dessutom inte lägre än 15#.  En plastkasse med 3 stora vattenfyllda flaskor vägdes och resultatet blev:
8,64#@4"
11,13#@5,25"+ (vid 5" började en spricka i ena lemmen ge med sig och en gångjärnspunkt på var lem visade sig ovanför 4")

Jag antar att 10-10,5 pund vid 5" är ett gott riktvärde.
Förutom ett riktvärde ger detta att jag, om jag behåller samma vidd på lemmarna, skulle behöva en tjocklek kring 1,25 gånger den nuvarande för att uppnå målet på 22#@5".

Ryggen tycks tåla påfrestningen, men lemmarna följer strängen en hel del:
12 mm direkt efter dragstyrketestet
6 mm efter 35 minuter
4 mm efter 11 timmar
4 mm efter 18 timmar


Vidare till värmebehandlingen:
Jag lyckades inte komma på en enkel och snabb lösning för att rigga upp bågen på lagom avstånd över spisplattan.  Enklare var att rigga upp bågen över ett värmeljus mha 2 pintglas.  Efter att ha testat temperaturen lite snabbt med fingret på bågens buksida (lätt brännande efter en kort stund) så höjde jag upp värmeljuset genom att ställa det på en kork till en vattenflaska.
En snabb titt över bågens ryggsida för att försöka centrera båglemmen över lågan var allt som fattades, sedan gick jag ut i vardagsrummet och provade öl.

35 minuter senare tittade jag till bågen.
Det första som mötte mig i köket var en doft av varm bastulav.
På bågens buksida fanns en svart fläck, så temperaturen har varit en aning för hög.  Det är lätt avhjälpt, men jag är besviken på hur liten yta som påverkats.
Nu känns det som att jag kommer lösa detta med en liten gasbrännare för att ha snabb kontroll, det gäller bara att jag ställer ner den så att det inte blir brunt med en gång eftersom jag vill ha effekt bortom ytskiktet.  Det finns gott om yta kvar att behandla på testbågen så jag kommer nog testa fler metoder.

16 maj

Eftersom det är långhelg blev det inget hantverkande trots att slottet var öppet.
Lika bra det kanske då orken inte varit på topp.  Just nu sitter jag och lyssnar på snarkningar i tre olika tonlägen och volym.

Hantverkandet har varit minimalt under kvällen, men nu tänkte jag ta mig ut i köket och värmebehandla testbågen över en spisplatta.  Rapport om detta kommer imorgon.

Det tar sig

Så sakteliga så blir det allt grönare på balkongen, trots de senaste nätternas bitande kyla.
Nu har Chiluacle Negro, Hot Lemon, koriander och honungsmelon stuckit näsan över ytan, men rent generellt tycker jag det är dålig fart i år.  Hoppas att kylan inte gjort processen kort med vår sådd och att det tar sig inom en vecka.

Jag hyser fortfarande hopp om chilisorterna då de ibland tenderar att ta tid på sig.

På den övriga hantverksfronten händer just nu inte mycket pga av allmän utmattning och tidsbrist.
Jag har bara orkat vrida och vända på det egentliga miniatyrämnet och markerat vilken årsring jag vill ha, det är allt som det funnits tid & ork till.

Plantering och bågfunderingar

Under kvällen planterade jag pärontomater, rör-mig-ej och rädisor.
Nu väntar jag bara på frön till vit habanero vilka borde dyka upp innan onsdag.  Jag ska även försöka komma ihåg att sätta tamarindfrön.

I lådorna spirar nu (nåja, allt är relativt) sockerärt, dill, gräslök, gul lök, körsbärstomat, thaibasilika, citronbasilika och Nepal Snakebite.  Förhoppningsvis tittar mer upp under veckan som kommer, det är ju bara 11 dagar sedan de första sakerna kom i jorden.


Under kvällen har jag funderat kring miniatyrbågen och kommit fram till att en värmebehandling nog är oundviklig.
Ämnet saknar helt kärnved och är således väldigt känsligt för kompression.  Om testbågen följer strängen en hel del (minst sagt) på uppskattningsvis halva den önskade dragstyrkan så finns det ingen annan väg än värmebehandling att gå, om man vill ha en ren träbåge vill säga.
Det är klart att jag skulle kunna ta en hornremsa och lägga på buksidan, men risken är då att jag flyttar neutralplanet så att ryggen utsätts för ökad sträckning och det enda jag har gjort då är att anstränga mig för att flytta problemet.

Ett tunt lager senor, lin eller råhud skulle lösa detta, men då är jag närmare en hornbåge i miniatyr och det vill jag inte ha i just det här fallet.  Det är ett helt annat projekt.

Lösningen blir därför att öka bredden på lemmarna (genom de bredare nockarna) och att värmebehandla buken för att göra den mer kompressionstålig.  Givetvis kommer detta öka påfrestningen på ryggsidan, men inte i samma utsträckning (no pun intended!) som ett hornlager.

Då kommer jag med största säkerhet att prova värmebehandla testbågen, eftersom värmebehandling är helt nytt för mig.

Vek miniatyrbåge

Under dagen gjorde jag en ny sträng med 2*1 kardeler och strängade upp bågen.
En snabb koll med bågvågen visade att den tyvärr var för vek, ca 12#@6".
Almen håller bra även om man drar den längre, men den följer strängen något oerhört (ca 3/4").  Därför kommer jag satsa på något bredare nockar, ca 15 mm kontra de 10mm jag valde först (som sedan blev 5mm) för att ha mer material som kan ta påfrestningen.

Jag skulle kunna värmebehandla buken men 1) det skulle inte ge den ökning som behövs samt 2) det är mer tid än vad jag vill lägga på en testbåge.  Jag sparar ämnet utifall jag skulle få ett ryck och försöka i framtiden, men spontant så känns det svårt att få ett lyckat resultat på en sådan liten yta.

Strängen kommer jag kunna återanvända eftersom längden på ämnena är densamma, men nu är det dags att sätta hyveln i det riktiga ämnet.

Eftertankens kranka blekhet

Så sitter man då här... dagen efter att man tagit minst sagt ett par tag på miniatyrbågen.
Jag satt under gårdagen och täljde (ja, täljde) på miniatyrbågen.

Följande hände:

• Kvistmärket försvann nästintill helt (det är bara en tunn springa kvar).
• Nockarna blev smalare än tidigare. Kanske lite ofrivilligt pga. ivrigt täljande, men tunna nockändar är lätta nockändar är mer energi till pilen.
• Bågen är definitivt nedtagen till sina tidigare utritade dimensioner, och lite till med tanke på vidden i nockarna

Jag måste göra en ny sträng till de nya smala nockarna. Jag sätter allt på ett kort och kör 2*1 kardel á 18# vilket ger en brottstyrka på ~1,6 av dragstyrkan.

Å andra sidan torde inte påfrestningen vara särskilt stor på bågen, och om strängen går sönder är det lätt att göra en ny, och om bågen sticker åt fanders så so what, jag har ju ett ämne till och ser bara detta som en testbåge.

Nästa sak som slog mig var att min vanliga tillerbräda inte kommer fungera eftersom den är ca 5 cm bred och miniatyrbågen har en styv del på ca 2 cm.
Lösningen blir nog att tillera den runt ett bordshörn och hoppas att jag kan ge akt på konstigheter trots den udda bakgrunden.  

Käslan är nu ömsom "har jag tagit bort för mycket material?" och "detta ordnar sig!".
Bågen hade inte följt strängen något, eller rättare sagt: allt hade gått tillbaka, så jag bryr mig inte om att lägga in en reflex .  Materialet har nog med påfrestningar med tanke på att originalet är en hornbåge.
Tilleringen ser "rätt OK" ut just nu, men det är baserat på handtillering av en lem i taget.  Jag har åtmistone inte kunnat se några gångjärnspunkter eller märkt av att bågen skulle blivit för vek efter täljandet, även om det är baserat på just magkänsla och inget annat.

Kraftigt avverkande i all ära, men det var väldigt skönt att slippa slip- & fildamm, bara att plocka upp några enstaka spån från golvet.

Hur det hela avlöper?
Det får framtiden utvisa!

9 maj

Sömn krävde närvaron av en del, pesten hade tagit andra.

Själva hann vi inte hantverka särskilt mycket under rådande omständigheter.
Jag hann med att börja på ett hornräfflingsverktyg, men inte mer än så (utöver välbehövligt städande då).

En kort utvärdering av de nyligen tillblandade gjutvaxerna:
Burk #2 med 25%* bivax känns mjuk direkt i rumstemperatur och är förmodligen lite för mjuk, beroende på hur man vill modellera fram sina original.

Burk #1 med 35% bivax känns mycket hårdare. Stenhård, på ren svenska. Vid ett första test beter den sig i mångt och mycket som det kommersiella bivax jag har använt vid ett fåtal tillfällen tidigare.

Då får framtiden utvisa om de även har vettiga/nödvändiga egenskaper vid framställningen av gipsformarna och inte minst ursmältningen av dem.
Färgen? Precis lika julröd som julostvaxet som ingår!

*Uppskattning av halten, se originalinlägg från 30:e april.

Ännu en arvinge

Idag fick vi vår andra arvinge, en liten drake.
Iskie är även hon världens sötaste, precis som hennes storebror.

Mer planterat

Under kvällen har jag fått tummen ur och kompletterat balkongplanteringen en aning.
Det som sattes idag var:

• thaichili
• facing heaven
• jalapeño
• gul habanero
• amerikapaprika (vet inte alls vad det är för sort, en liten snackpaprika)
• honungsmelon
• citrongräs
• mango

Nu väntar jag bara på lite fröer i posten innan det sista kan komma i jorden, det jag väntar på är vit habanero och pärontomater.

Vid en snabb koll visade det sig att en del av det som planterades tidigare i veckan redan visar spirande tecken från vitlök och Hot Lemon.


På den övriga hantverksfronten har jag stött på lite patrull, eller rättare sagt: arbetet fortskrider långsamt. 
De filar jag har är aningen finhuggna så de sätter igen fort och att ta bort mycket material med dem tar lååång tid.  Spånhyveln håller jag mig borta från eftersom den visade tendenser att hugga i materialet och sickeleggarna är som de är, så det är väl bara att bita i det sura äpplet och harva på.  Förhoppningsvis får jag mer tid till det i veckan som kommer.

Strängen som gjordes får jag förhoppningsvis på de smala nockarna, 2*2 hampgarn i 8/10 blev i knöligaste laget i förhållande till nockstorleken.  Enklaste vägen blir att ta ett material som inte varierar så mycket i brottstyrka så att jag kan ta 2*1 kardeler, eller att materialet har mindre diameter så att 2*2 passar ändå.
Troligen går jag ner både i säkerhetsmarginal och materialdimension.  Den nuvarande strängen har en brottstyrka kring 72# men en säkerhetsmarginal på 3,4 känns löjligt stor i det här fallet.  Jag är dock inte helt säker på att jag vill gå så lågt som 1,6.

Kanske det är värt besväret att tvinna en sträng med tre buntar, en kardel i varje?  Det får framtiden utvisa...

2 maj

Deklarationsångest och motionsförvirring hade lamslagit alla andra så vi hantverkade själva än en gång.

Det har stökats mycket på balkongen som nu är ovanligt välstädad och det har i senaste laget stoppats fröer i jorden.  Det som planterades var:

• Dill
• Persilja
• Gräslök
• Kinesisk gräslök
• Salladslök
• Salladsärt
• Vitlök (här vi är vi mer ute efter skotten snarare än lökar)
• Gul lök
• Körsbärstomater, Tiny Tim
• Smultron
• Lime
• Apelsin
• Paprika, 2 sorter.  En svensk och en långsmal från Hong Kong.
• Thaibasilika Siam Queen
• Citronbasilika
• Mynta
• Koriander

Som traditionen bjuder planterades även en del chili:

• Chiluacle Negro
• Hot Lemon
• En mild chilisort från Hong Kong, långsmal
• Bih Jolokia
• Röd Habanero
• Nepal Snakebite
• En okänd sort, ganska het, köpt i Madison, Wisconsin hösten 2011

Det jag glömde i hastigheten var Jalapeño och en mild snackpaprika som även den köptes i Madison, Wisconsin. Förhoppningsvis får jag även tag på lite frön till gul och vit habanero.

Orensat bivax

Samtidigt med detta har jag rensat bivax.
Planen var att även hinna göra en sträng till miniatyrbågen och äntligen ta ner den i dimensionerna, men timmarna har runnit iväg och det får vänta till en annan dag.






 

Babyfilt #2

Hustrun har förfärdigat babyfilten.  Högerkanten är början och den blev lite hårt virkad.
Förhoppningsvis kan det avhjälpas med lite blockning.
Nu kopplar hon av med en välförtjänt tupplur på soffan.

Överraskningar på alla fronter

Efter kvällens valborgseld smet jag ner i källaren ett par timmar för att lägga upp eggar på sickeln och fortsätta på miniatyrbågen.

Det första jag märkte var att de borr jag trodde skulle vara snabbstål och således hårda var något annat.
Efter en stunds arbete visade det sig att sickeln lämnar märken i borren istället för att själv deformeras, så att lägga upp eggar den vägen var omöjligt.  10 minuters slitjobb gav en minimal egg på ett ställe.

Nåväl, med de gamla slitna eggarna lyckades jag ta ner stora delar av bågen till sin rätta dimension.
Den lilla kvistmärket känns som om det vore grundare än vad som ska bort, så jag tar en chansning och tar ner tjockleken även där.

När ämnet låg med ryggen mot bordet märkte jag att det hade en deflex runt 4mm.  Inte mycket rent numeriskt, men med tanke på den slutliga draglängden känns en deflex på 1/6" som mycket.  Uppskalat skulle det betyda en knapp tum vid normalare draglängder kring 28".  Tolererbart men likväl så stjäl det kraft.

Jag upptäckte snart att det gick lätt att få till en lätt reflex på lemmarna med enbart handkraft.  Ett tecken på att de är för veka redan nu, eller att jag har en gångjärnspunkt?
Nästa steg blir därför att:

• Ta ner ämnet mha en finhuggen fil till sina valda dimensioner, i alla riktningar.
• Lägga in en reflex kring 0,5".  Jag vill inte nödvändigtvis ha en reflex i den färdiga bågen, utan räknar med att den försvinner i tilleringen.  Om den är kvar till viss del efter tilleringen så är det en vinst.
• Göra en (tiller)sträng så att jag kan få upp bågen på tillerbrädan när ovanstående är klart.

Som läget är nu räknar jag med att ämnet blivit för vekt för att klara de uppsatta målen, men  det blir en bra lärdom inför det "riktiga" ämnet (det där årsringarna går rakt över kortsidorna, utan att luta).

Kvällens andra överraskning var tre ämnen som jag missat i inventeringen eftersom de låg på en hylla under bordet.
En av bitarna visade sig inte bara ha en bra längd för ryggbågen på en Penobscotbåge utan dessutom ha inte bara en utan två bra årsringar att välja mellan, ca 5mm tjocka över stora delar av ämnets längd. *drägglar*

Ett annat ämne tål att kluras på då två kvistar i ena änden ger årsringarna utseendet hos en berg- och dalbana.  Förhoppningsvis kan jag få ut något av den, men troligen en delad/kluven och splicad båge, kanske backad för ökad hållfasthet.  Att försöka få ut en Lillöhusbåge känns lönlöst, eller snarare som att det skulle landa på en för vek styrka och då känns det bättre att sikta på en backad 50-60#-båge istället.
Kanske ämnet skvallrar om sina möjligheter när jag börjar ta ner den, men det är ett projekt längre fram.
Det tredje ämnet på samma plats har jag inte tittat närmare på ännu.