Gårdagens eskapader i odlingen och källaren

I slutet av förra veckan råkade jag på vitlök som hade legat och grott redan i butiken.
Vanligtvis skulle jag svära och tycka att butiken har dålig kvalitetskontroll men just då var det en lyckträff.  Eftersom vitlöken jag satte tidigare hårdnackat har vägrat komma upp (de lökarna hade inte börjat gro ikylen) så var detta perfekt.

Sju nya klyftor stoppades i jorden.
En av de gamla planterade klyftorna visade sig ha skjutit rejäla rötter (ca. 1½ ggr klyftan både i längd och vidd) så den stoppades tillbaka.  Övriga visade inga tecken på förändring alls så de kasserades.
Nu hoppas jag på rejäl tillväxt så att man kan göra tomatsallader med vitlöksskott.


Senare under kvällen gick jag ner i källaren och jobbade på nästa miniatyrbåge från systerämnet till testbågen.
Det gick fint frånsett att jag lyckades definiera om begreppet "att jobba på egen hand".

Om man nu använder en nyslipad morakniv som dragkniv så är det dumt att ha en sylvass spets.
Idén att skjuta den ifrån sig (och därmed lägga ena handens pekfinger runt eggen) bara för att man inte orkar vända biten i skruvstycket, det är riktigt korkat.
Inget allvarligare än rejält blödande skärsår dock, och ämnet har fortfarande sin originalfärg, inte rödbetsat så slutet gott, allting gott.

Buksidan

 Till vänster syns buksidan på ämnet med de mörkt grönskimrande stråken bland årsringarna som skvallrar om att det är alm.

Ena sidan

Andra sidan

Ovan syns de olika sidorna av ämnet.
Jag hade velat gå en årsring högre upp men det kändes som att den inte var helt orörd.

En tunn årsring kan hålla mer än väl, men i det här fallet är ämnet knappast hårt uppdrivet med täta årsringar (och för lövträ skulle dessutom täta årsringar ge en hög andel svag vinterved) så att chansa på en rygg med försvagade partier kanns onödigt när jag har material nog att gå ner en ring.

Delvis färdig rygg

Ryggsidan efter lite arbete.
Den största delen är nere på rätt lager.  Områdena som markerats med blyerts är gränsområden där det gäller att se upp.

Trots att årsringarna ser ut att gå tämligen rakt över ämnet böljar ytan en del, det märks inte minst på det mörka partiet i mitten av bågen (rester av den ovanliggande vinterveden) och den ljusa fläcken i nederkant där den önskade sommarveden redan blottats.