Jag hann inte med alla hantverk jag hade föresatt mig, men det betyder inte att det blev mindre hantverkat. Om en packning på en saftmaja är hård som ebonit, ja då är det inte läge att försöka koka saft i den. Saftmajan är av aluminium, så tappröret sitter inte svetsat på kastrullen (av förklarliga skäl) utan sticks igenom väggen och tätas med en gummipackning.
Då var det bara till att falla tillbaka på den gamla metoden då: kokning i kastrull och avrinning i sil.
Genom att bara låta saften självrinna tills det nästan avstannat helt, och vätskan fortfarande är kokhet så går det att hålla ett bra tempo på tillverkningen.
Fördelen är att jag nu kunde blanda lite mer än vad jag först tänkte mig. Att koka en batch på 500 g frukt i en saftmaja känns bara jobbigt.
Janna kom över med en försvarlig bunt rabarber och frysen länsades på jordgubbar, björnbär och hallon, persikor och nektariner köptes för en billig peng.
De blandningar som kokades på detta blev:
- rabarber 75 cl
- jordgubb-rabarber 175 cl
- björnbär 50 cl
- björnbär-rabarber 100 cl
- hallon 40 cl (kokade ner lite för mycket, blev nästan sirap. Gott på glass?)
- hallon-persika 50 cl
- persika 150 cl
Nektarinerna visade sig vara stenhårda innerst vid kärnan och jobbiga att få loss så de fick vila.
Fruktmassan från de rena hallon och persikokoken togs om hand och lades i kylen. De används nu som pålägg på scones, tillbehör till glass eller kommer få ytterligare ett litet avkok.
Ingen större produktion jämfört med att koka i en saftmaja, men som sagt, kul att kunna blanda mer.
Bågbyggandet instränkte sig till att vrida och vända på miniatyrämnet.
Det böljar en hel del i ryggen och visar tecken på en vridning. Det är inga stora värden och inte så att jag funderar på att tillverka en propeller istället. I en normalstor båge hade jag nog inte ens reflekterat över det, men eftersom det är en miniatyr vill jag vara säker.
Det verkar dock inte vara ett problem att lägga ut profilen så att jag minimerar vridningen.
Förhoppningsvis kommer det ge båglemmar som inte vill vrida sig vid tillering/uppdrag.
Anna broderade och Janna fäste trådar för glatta livet, men så blev det också en stor filt av det hela i stora mormorsrutor, 8*6.
Snyggt jobbat, och bra förslag med en pysseldag, det får vi göra om vid tillfälle, eller utvidga till en helg.
Sist med inte minst, det röda fläskköttet blev bra.
Nästa gång ska jag bara komma ihåg att ta ut det innan det är klart så att det precis går färdigt på eftervärmen. Kanske fläskkarré skuren i långa bitar vore bättre (läs: saftigare) än filén. Nu blev det en aning torrt, men fortfarande OK med stekskyn över.
Mycket gott en varm dag serverat med kallt kokt jasminris och en sötsur gurksallad (påminner om inlagd gurka med lök, lite morot och en rejäl näve hackad koriander).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar