Pysseldag II

Då var det dags för den andra årliga pysseldagen inför jul på Stronghold Hedrén och därmed är det tradition.  Vi hoppas att den står sig i framtiden.  Sjukdom hotade att göra det till en illa besökt tillställning men med andra deltagare än förra året förfärdigades en hel del.

Traditionsenligt så kokades kola (smörkola, citronkola & chokladkola) samt mango chutney (underbart på skinkmackor)

Björns farmor och farfar kom över och hjälpte till med pepparkaksbaket.  Det blev en hel del kakor i form av Nalle Puh och Tigger mha formar som vi köpt i Hong Kong.
Björn själv var nöjd med att få mjölade kinder, kavla deg var inte lika roligt som att leka med farfar och titta på farmor som kavlade allt vad hon orkade.

En del kakor flöt ut lite men smaken var god.  Mängden deg var dock enorm (Eksta pepparkakor från 'Annas Mat') och de beräknade 200 kakorna borde vara ganska stora.  Hälften räckte mer än väl till oss över julhelgen .

Själv lekte jag med mandelmassa & nougat och gjorde Mozartkulor.  Senare på kvällen fick vi sällskap av Jörgen & Alva som rullade vaxljus för glatta livet.  Detta gav oss något att använda i adventsstakarna och gjorde plats bland hantverks- och pysselmaterialet.  Dessutom luktar de gott när de brinner, något som hustrun inte håller med om.  Nu är hon kluven över att använda den trave vi har i vitrinskåpet och låta dem "stinka ner" hela lägenheten, eller låta dem ligga kvar och lukta där de ligger.

Lite av det som förfärdigades under dagen

På tal om dofter så gjordes även nejlikeapelsiner, en klassiker i jultider.
Tack till alla som kom över och pysslade och gjorde detta till en tradition.  Ni som inte var här:  Tråkigt att ni inte kunde komma, men vi tar sikte på en adventshelg 2012 för en tredje pysseldag.

14 december

Alla julstökar på sitt håll och laddar upp inför pysselsöndagen.

Gata upp & gata ner i Hong Kong

Vi är på fortsatt eriksgata och vandrar upp och ner för alla kullar samtidigt som det shoppas och äts för glatta livet.  Vädret är fortsatt varmt med svenska mått även om det har sjunkit tillbaka till svala 17 grader på dagarna.  Detta kalla väder medför att Hong Kong-borna till stor del går klädda i kängor, tjock jacka och något varmt på huvudet.

 Den gamla damen gav oss en välmenad uppläxning eftersom vi alla var på tok för lättklädda i kylan.  Bara ben på sonen och hustrun, i egenskap av gravid, skulle inte alls gå ute så bar om armarna som hon gjorde.

Mig skakade hon mest på huvudet åt (iförd shorts, t-shirt och svettig).

En bild tagen rak fram från platsen där vi fick en lektion av den gamla damen.
Här ser man verkligen vilken lutning det var på en del backar.  Jag är förvånad över att vi aldrig såg någon som trillade, trots en hög frekvens av gamlingar med käpp.  Hemligheten kanske ligger i att man inte ser de som inte klarar backarna, samt att vädret i Hong Kong sällan bjuder på isgata under "vinterhalvåret".

Det var däremot väldigt välkommet att göra en avstickare på en tvärgata ibland.  Dels för att få planare mark under fötterna, dels för att utbudet så markant skiftade.  Från souvenirer till kläder till grönsaker till kött & fisk.





På en av alla tvärgator fastnade blicken på en stor gul skylt som under de röda kinesiska tecknen proklamerade "Dragon Restaurant".  Jag ska inte sticka under stol med att det första som for genom skallen var "TURISTFÄLLA!", även om det kändes som en ganska udda plats mitt inne på en wet market med fisk, skaldjur och allt som kommer från havet.
Vi traskade gatan fram och när vi passerade turistfällan kunde jag inte sluta titta...

I fönstret hängde allsköns grillade köttstycken av gris, anka och andra fåglar.  Gyllenbruna med knaprigt skinn och alla lockade de förföriskt eftersom det var lunchdags.

Engelska fungerade lika bra här som vid lunchen efter museibesöket veckan innan.
Att (på engelska) be om en meny på engelska, det möttes av stora osäkra leenden (vilket ofta betyder att en asiat inte förstår ett skvatt av det du säger till honom)  och förvirrade huvudskakningar.

Dyr lunch med HK-mått mätt,
men gudomligt gott!
Spädgriskarré m svål.

OK, tillbaks till peka och nicka-metoden då, den fungerar ju ypperligt.
Jag valde ett köttstycke som såg riktigt knaprigt ut i svålen och extra gyllenbrunt, nästan honungsglaserat i färgen.

Kocken dubbelkollade ett par gånger att det var den köttbiten jag ville ha, skar sedan av en bit vid en huggkubbe och hängde tillbaka det större stycket för vidare beskådan varefter min lilla bit snabbt och vant delades i benfria breda munsbitar och benbitarna inunder höggs i mindre bitar för lite gnagande.  Till slut ristade han lika snabbt och vant in "45", upp och ner så att jag kunde läsa det, i huggkubben med ena hörnet av den breda kniven.

När jag betalat och var på väg ut genom dörren började alla hojta förtvivlat.  Jag hade ju glömt dippsåserna!  Hoisin-sås och soja.
Väl ute genom dörren var jag övertygad om att jag bland personalen blivit samtalsämnet som veckans knäppaste gwailo. Meny på engelska... tokfan!

Nåvål, det var väl värt det!
Den tunna svålen var allt igenom knaprig, köttet var mört och saftigt medan det tunna fettlagret däremellan formligen smälte i munnen, lent och krämigt.

Någon dag senare när vi gick förbi igen såg jag ett tidningsurklipp med engelsk text intill dörren och stannade till för att läsa.  Kocken Anthony Bourdain hade väldigt höga tankar om stället, och de har tydligen nischat sig på att använda spädgris till sina fläskrätter.
Det blev dock ingen andra lunch på samma ställe, det fanns på tok för många ställen som såg lockande ut för att slösa en andra lunch på ett hål i väggen där man redan varit.

Det fick bli vietnamesiskt från ett närliggande hak istället.  Fläsk med citrongräs och en iste att dricka.  Tydligen valde vi även här rätt ställe eftersom det var en vansinnig kö (nästan 15 minuters väntan bara för att få beställa) och köttet var mört, vällagat och mycket gott.  För att inte tala om hur skönt det var att sitta ner och vila benen en stund.

Kullarna sätter sina spår i form av träningsvärk i vaderna.
Trappor på trottoarerna i all ära men nu märks det hur mycket man uppskattar trappor med enhetliga trappsteg.  De med 8 cm steghöjd följt av 12 cm bjuder på en överraskning av det mindre angenäma slaget.

... och gata ner.

Gata upp

Julstämning?

Allsköns orkidéer till vrakpriser.

Vi har även besökt blomstermarknader, fågelmarknader, matmarknader och sett mer tingeltangel i gallerior än vad man ska behöva stå ut med under en livstid.  Julkänslan ville inte riktigt infinna sig i den snöfria värmen, och ännu mindre eftersom det tydligen skulle firas jul med gänget från Sesam, i synnerhet Kakmonstret.

Annat som vi gjort i HK är bl.a.:

• Tittat på jättebuddhan Tien Tan i Ngong Ping, vilket inkluderade en linbanetur på ca 5 km. Vi skippade dock de dryga 300 (400?) trappstegen upp till statyn med Björn i sulky.  Istället tittade vi på allt tingeltangel runtomkring (det fanns gott om sådant), statyer av De Tolv Gudomliga Generalerna samt munkar från det närliggande Po Lin-klostret som gick och delade ut spunnet socker (och glufsade i sig en hel del själva under tiden).  Tyvärr blev vädret sämre och när buddhan till slut försvann i molnen flydde vi hals över huvud ner med linbanan igen.  Då började även ösregnet så det blev ingen båttur tillbaka till stan från Lantau Island.

General Vajra fick pil & båge ...

medan General Anila bara fick en pil.

S:t Paulskatedralen, Macau

• En tur till Macau får man givetvis inte missa när man är i krokarna (bara en timmes båtresa bort).  Goda vaniljbakelser, frallor med kryddiga (benfria) fläskkotletter och beef jerky som smakade sött (trots texten 'Spicy hot').

• Shoppat.  Ätpinnar, tavlor, mjukisdrakar, väskor m.m.  Badankan förklädd till groda fick däremot sitta kvar i fönstret, närmare 400 spänn var lite i saftigaste laget.

Björn äter kinakål direkt ur påsen.

• Ätit god mat på längden, tvären och bredden.  Jag vet inte riktigt vad som varit bäst: Den nepalesiska restaurangen och jakosten serverad med sockrad frukt, de billiga (och ack så goda) kinesiska korvarna, de olika småhaken man ätit lunch på eller att för en gång skull få mango/papaya/drakögon m.m. som är riktigt mogna och smakar som de ska, eller bara att strosa på matmarknader. Kanske var det upplevelsen att woka på en gasspis så att man bränner underarmarna medan maten blir stekt och inte kokt? (Jag MÅSTE skaffa en gasbrännare att woka på hemma, elspis håller inte).

Utsikten mot Jordan.

• Åkt båt på vattnet.  Eftersom det inte blev en båttur från Lantau kändes en kort tur på annat ställe nära nog som ett måste.  Tyvärr medgav inte tid & plats annat än att jag åkte från Hong Kong Island mot Jordan.  Guideboken var väldigt bestämd med att resan bör ske åt motsatt håll för bästa utsikt, och jag kan inte annat än hålla med.  Tur att det gick att blicka bakåt.  Det var en kort men trevlig tur, trots att det var med en modern båt och inte en knarrig gammal djonk.

Utsikten mot Hong Kong Island.

• Besökt Victoria's Peak.  Vi lyckades ta det på en förhållandevis klar dag så utsikten var det inget fel på.  Souvenirstånden vid toppen verkade vid första anblicken vara enbart turistfällor, men vi köpte en del saker och priserna visade sig riktigt billiga jämfört med andra ställen i Hong Kong.

Den enda drakstaty jag såg i Hong Kong,
på väg från Stanley Market.

Hong Kong Museum of Coastal Defence

Så var vi inte bara i Hong Kong utan även inne i något som skulle likna den lokala dygnsrytmen.

  26:e nov: Istanbul kl 21:45 i väntan på vidare färd.
  Vissa är piggelin redan här...

Ibland får man ingen kudde.

Vi har haft ett par lata dagar där vi inte bara vänt på dygnet utan även skakat av oss en lättare förkylning och bekantat oss med de närmsta omgivningarna.
Det har inneburit en hel del sömn, mat och korta utflykter i närområdet, främst den galleria som ligger alldeles bredvid och de butiker som finns där.  Mat har ätits ute eftersom köket är minimalt.  Tack och lov så finns det en food court med god mat och gott om andra matställen i gallerian.  Ananasriset till höger räckte till 2 vuxna alt. till lunch nästa dag, för ett pris runt 65kr.

Fisklimskokarhimlen. 200-400kr/st.

Wang wine?  Jag stod över.

Vi bor vid den stora vita julstjärnan (ovan).  Rummet t.h. med öppet fönster är var vi sover.  Trivsamma, välskötta och städade omgivningar, men vad kan man annars vänta sig i ett gated community?





Efter dessa dagars välbehövliga mjukstart var det så dags för det första utflykten.
Onsdag betyder fritt inträde på Hong Kong Museum of Coastal Defence.
Eftersom de för några år sedan hade en stor utställning om asiatiskt bågskytte var jag minst sagt nyfiken på ett besök, även om jag var inte på långa vägar förväntade mig något som ens liknade den stora utställningen.

Tji fick jag!
Visst, det var gratis inträde, men redan i hissen upp grusades alla förhoppningar i form av en skylt som meddelade att stora delar av museet var under ombyggnad.

Givetvis var det alla de intressanta bitarna som var avspärrade, det enda som fanns att beskåda var bitarna kring WWI och framåt =(

Björn gör det bästa av situationen när det varken finns pilbågar eller armborst att studera

HUR %/¤(%&¤(&%¤!!!! SVÅRT KAN DET VARA??!!!?
Man har en websida där man lägger ut information.  Kan det vara så svårt att lägga ut relevant information där? *mummel mummel mummel*

Nåväl, det gick snabbt att traska runt de delar som var öppna och därefter satte vi oss ute i friska luften och fick en bra utsikt över Hong Kongs nordöstra delar, inklusive området där vi bodde.

Vi bor någonstans i skyskrapekomplexet rakt fram, men inte nödvändigtvis i någon av de som syns på bild

Så här ser de ut på närmare håll.  50 våningar, 6 lägenheter på varje våning, 12 skrapor i "vårt" område.

Innan vi begav oss tillbaka hem blev det givetvis ett obligatorisk besök i museibutiken.
Den var inte särskilt stor och rymde mest t-shirts, krims-krams (det är trots allt Kina om än en särskild administrativ region) och modeller av flygplan och pansarvagnar, men även en bokhylla med allehanda boktitlar.

Efter lite letande hittade jag en katalog om terrakottaarmén som vi hade sett utställd i stockholm året innan.  "War and Peace: Treasures of the Qin and Han Dynasties".
Den hade andra, större bilder på föremålen än den svenska katalogen.
Med text på kinesiska och engelska till ett pris av 100HKD (obetydligt över 90SEK) var det bara att slå till.  Humöret lättade upp betydligt.

På vägen tillbaka hem passade vi på att köpa lunch från två hål i väggen för en löjligt billig peng.  Mat ute är billigt och portionerna oftast stora, dock inte vid detta tillfället även om det räckte väl som en enkel lunch.
10HKD för en påse friterade fiskbollar(*), crabsticks och grönsaker med fisksmet samt dippsåser eller ungefär samma peng för en stor belgisk våffla.  Till sonen inhandlades en gudomligt god mango för i sammanhanget dyra 35HKD.

 (*)  Jag hade gärna tagit receptet, men det är lite svårt när den konversation som fungerar är att peka på det man vill ha genom glasrutan och hoppas på att säljaren tycker att man har pekat på det man ville ha samt ordväxlingen
Säljare: - 10 dolla ?
Jag:      - 10 dollars, OK *tummen upp och nickar*


Trots besvikelsen med museets utställningar så kostade det oss ingenting än lite tid och vi lärde oss hur man hittar i HKs tunnelbana på samma gång.  Jag fick trots allt tag på en bra bok och utställningskatalogen från den stora utställningen om pilbågar har jag redan (tur det, ty den fanns inte i museibutiken).

War and Peace: Treasures of the Qin and Han Dynasties

23 november

Vi blev hemma och förberedde oss för ännu en Eriksgata, nu längre bort än tidigare.

16 november

Vi tog oss till Slottet men det blev en av de gånger då symaskinen bara nästan orkade upp på bordet medan det dracks te och pratades allmäna ting.

9 november

Inget organiserat hantverkande, alla är utmattade i höstmörkret.

2 november

Dagen till ära hantverkades det på Stronghold Hedrén eftersom slottsfrun där fyllde år samtidigt som sonen blev 9 månader.

26 oktober

Idag stiftade vi en ny bekantskap: Nora, som ska lära sig spela vevlira på ett av slottsherre Dambergs gamla hantverksprojekt.  Därför hartsades det hjul för glatta livet och inspekterades ställskruvar.

19 oktober

Vi (eller åtminstone slottherre Hedrén) hade alla avsikter att närvara vid hantverkandet på det Dambergska residenset, men det var kanske lite väl optimistiskt när vi landade strax efter kl 08:00 svensk tid efter avfärd från Madison, Wisconsin morgonen innan.  Över tre timmars bussfärd och en transatlantisk flygning sätter lite djupare spår än jag trodde, 8 timmars sömn i all ära men vi håller oss hemma och laddar batterierna (läs: vänder på dygnet).

Madison, Wisconsin

Vi är fortsatt på resande fot, närmare bestämt i Madison, Wisconsin.

Vädret motsvarar en varm svensk sommar.  God mat & umgänge med släkten varvas med shopping och utflykter.  Hur ofta får man egentligen chansen att lyssna på de döda som berättar sina livsöden eller att beskåda toppen av en ek rakt uppifrån... när man är inomhus?
Lägg därtill lite rotande i soporna efter vigselringen och lyckan är total.  Känslan att se den under kycklingskrovet jag lyfte på var obeskrivlig, liksom våndan under 12 timmar innan vi hittade den.  Tur i oturen att de inte tömde soporna den dagen (och nej, vi rotade inte igenom sopor hela tiden).

 En vandring genom Olbrich Gardens, en botanisk trädgård som även inrymmer en thailändsk pagod vid sidan av en stendamm och allsköns växter.

Minns ni örnen Sam från Mupparna?
Vi hittade honom i Wisconsin State Capitol en kylslagen morgon efter att ha vandrat runt på farmer's market och handlat grönsaker, chilifrukter och lönnsirap.







I övrigt shoppar vi kläder, tar det lugnt och bara njuter av tillvaron.

Sonen brås på sin far.
Klart att kryddburkarna då är det roligaste som finns att leka med.

5 oktober

Slottet var öppet och verksamt.  Vi höll oss dock hemma, i full färd med att packa inför en nära förestående Eriksgata bortom landets gränser.

21 september

Pesten håller på nytt slottet i ett järngrepp.
Vi andra håller oss på behörigt avstånd.

14 september

Kärt återseende på Slottet och en STOR uppslutning, till och med Micke (aka Den Förlorade Sonen) behagade att dyka upp.

Jörgen tillverkade slungor av nordiskt snitt efter en förlaga från Medeltidsmuseet och berättade livligt om olika slungtekniker.  Skandinavisk, Balearisk och ett par andra som jag inte minns i skrivande stund.  Sin vana trogen från förra veckan så förfärdigades minst tre stycken.

Första bröllopsdagen!

Idag firar vi vår första bröllopsdag.  Det firas med god mat hemma.
Större delen av dagen har jag och sonen firat gemensamt på vardagsrumssoffan och hustrun har fått välbehövlig egentid.

Uppladdning inför rejält firande?

Sedan var det ju definitionen av god mat...
Själv blev jag överlycklig när jag för ett par veckor sedan hittade hel karp till vad som närmast kan beskrivas som vrakpris.  Hustrun blev inte alls lika glad över att en monsterfisk skulle ta upp plats i frysen.

Hon blev inte direkt gladare när jag meddelade att jag tänkte laga till den på vår bröllopsdag. FISK!!?!  Fisk på vår bröllopsdag?   Jag kan inte vara riktigt klok ... *mummel mummel*
Jag hörde att hon rullade med ögonen där hon satt i soffan trots att jag befann mig i köket.

Ugnsbakad karp (snart i alla fall)

Fisken blev bra och hustrun åt den, även om hon inte verkade stormförtjust.  Kanske för att den inte var filéad (vi har en stående överenskommelse att hon får 5kr för varje ben hon hittar i fisk som jag filéat).

Jag kanske skulle gett henne fisk enligt Gollums modell,"Spoiling nice fish! Give it to us raw, and wriggling!", även om den ofiléade fisken gör överenskommelsen ogiltig.
Kanske en femma per ben trots detta får henne mer välvilligt inställd till fisk?


My prrrecious... Nästa år slipper du fisk på vår bröllopsdag! Puss!
(och visa mig detta blogginlägg om jag glömmer det)


Sist men inte minst: Grattis även till Slottsfru Damberg som fyller år idag!
Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

7 september

Kärt återseende på Slottet efter ett långt uppehåll.

Flitens lampa lyste klart och ett antal plagg lagades.
Jag förärades ett eldstål av klassikt snitt, men min teknik lämnar en hel del utrymme för förbättring.

Bortskänkes!

Ett exemplar av "Weapons of Warre: The Weapons of Mary Rose"

Uppdelad på två volymer, i runda slängar 1000 sidor.
Allt från kanoner och ammunition till handeldvapen, pilbågar (givetvis) och annat.
Bra indelat, tydliga linjeteckningar med tydligt angiven skala, gott om uppgifter och inte minst en CD (eller var det en DVD?  Minns inte i skrivande stund och boken står i biblioteket) med data.

Varför vill jag då göra mig av med detta?

Jo, de två volymerna kommer i en sk. 'slip case' och eftersom amazon i USA är fullkomliga idioter när det gäller emballage (ja, det kanske var den minsta kartongen som rymde boken, men se för i helv... till att fylla upp dem med något annat så att inte närmare 4 kg böcker tumlar runt ohämmat) så var den givetvis skadad.  Ena kortsidan har spruckit längs hela längden.

Jag påtalade givetvis detta och de betalade tillbaka pengarna (minus ev. kursändring och växlingsförlust givetvis).  Ett par dagar senare beställde jag så ett nytt exemplar eftersom de lovat bot & bättring.

Nu bar det sig dock inte bättre än att även detta exemplar var skadat på exakt samma sätt men på ett annat ställe.  Jag påtalade detta i skarpa ordalag och de skulle utreda det hela samt återbetalade även pengarna för beställning nr 2.

Därför sitter jag nu med 2 exemplar som inte har kostat mig mer än kanske 50 spänn totalt, lite svärande över Amazon och tiden det tagit att maila dem det faktum att jag svär över dem.
Observera att det endast är den yttre boxen som är skadad, böckerna i sig är som nya.  Vill man så går det säkert att tejpa upp boxen med bra resultat.

Vill jag ha något för den?
Jag kan gärna byta den mot något, men det är inget krav.  Bortskänkes mot avhämtning.  Nypriset för boken ligger på USD75/GBP45.  Hur de boxarna ser ut vid leverans vet nog inte ens Amazon själva.  Deras utredning verkar inte ha gett resultat.

Ny länk

Härom dagarna så råkade jag på Drinking Vessels of Bygone Days

17 augusti

Slottet höll öppet men vi blev hemmavid och pysslade om arvingen samt städade slottet inför morgondagens firande av Slottsherre Hedrén

10 augusti

Familjen är på fortsatt Eriksgata och Slottet ligger tomt och öde även denna vecka.

3 augusti

Delar av slottsfamiljen är på eriksgata, andra delar slavar i saltgruvorna.
Vi siktar på nästa vecka!

27 juli

Alla var iväg på annat håll.  Semesterstiltje!

Bönor

Jag passade under dagen på att skörda lite bönor från balkongen, det enda vid sidan av tomaterna som trivts i den tropiska hettan på balkongen där solen legat på som en blåslampa.

Påfyllning i biblioteket

I dagarna har det trillat in intressanta saker med posten:

3 DVDer om långbågar, spetsar och pilmakeri samt en tjock lunta fördelad på två volymer om vapnen på Mary Rose

The Longbow Series

Weapons of Warre

20 juli

På Schloß Damberg rådde febril aktivitet i form av förberedelser inför Hantverkslägret.  Tält skulle lagas, kläder skulle hittas, vikas, packas och gudarna vet vad jag glömt.

Vi var där och hejade på i den allmänna villervallan, även om hantverkandet blev minimalt med tanke på utrymmesbristen

Ny länk

Häromdagen hittade jag Silkewerk.

Mestadels information om silke och hur man bereder det från kokonger, men även lite om brickband, fingerflätor och inte minst tygknappar.  Det kanske kan komma till pass för slottsherre Damberg som behöver göra sisådär en 40 stycken?

Mycket nöje!

13 juli

Hantverkande på Stronghold Hedrén eftersom det vanliga slottet var stängt.
Vicki kom över och hantverkade & pratade smycken.  Det letades även en hel del virkmönster på nätet.

Ny länk

Två stycken denna gång.

Medieval Manuscript Images och Manuscript Miniatures.
Båda sökbara databaser över illustrationer och miniatyrer i medeltida manuskript.

Vårrullar

Varmt så det förslår och ingenstans att hantverka då källaren behöver städas.  Då hantverkar jag i köket.  Det fick bli vårrullar eftersom det är bra att ha i frysen under stekheta dagar, enkel middagsmat som passar bra med en kall öl till.  Kan det bli bättre?

 Fyllningen innehåller följande:
Nötfärs 10%, vitkål, vitlök, ingefära, vårlök, chili, koriander, fisksås och sesamolja.

Här har jag även med morot men den tenderar jag att skära i tunna stavar och lägga i separat, varför vet jag inte, det går lika bra att riva den och blanda med allt det andra.
Kanske är det färgen som gör att jag gillar stavarna bättre, eller det faktum att jag vill ha lite bitar i fyllningen.  Av samma orsak brukar jag ibland skippa färsen och ta t.ex. revben och skära köttet i små tärningar.  Idag var det dock alldeles för varmt för detta, därav färsen.

 Ta ett vårrulleark och lägg framför dig som på bilden, lägg fyllningen 8-10 cm in på arket.
På bilden är mängden i snålaste laget, jag hade gott kunnat ta en halv gång till om jag skulle velat, arken är ganska stora (21.5*21.5 cm) och rymmer ganska mycket fyllning.

 Vik upp degen över fyllningen och spänn den genom att dra tillbaka något.

 Rulla fyllningen ett halvt eller ett varv.  Det beror på hur mycket fyllning man har och hur långt upp man lade den.  När nederkanten av arket är i höjd med hörnen till vänster/höger är det lagom.

Vik in sidohörnen.
Om det vänstra hörnet går förbi fyllningens högra kant har man haft för lite fyllning.  Personligen gillar jag när det är ett ganska stort överlapp eftersom rullarna verkligen håller ihop då, minimum anser jag vara att sidohörnen möts i mitten av fyllningen när man viker in dem.
Försök få en snygg kuvertliknande form på paketet. På bilden här bredvid har jag inte lagt fyllningen mitt på, därav att det är lite snett.  Behöver man räta upp "kuvertets" sidor kan man ibland behöva dra ner de invika sidorna så att de ligger i nederkanten snarare än ovanpå fyllningen. (På bilden skulle det motsvara att dra hörnet mot min tumme, men eftersom kanten är rak som det är så är det bara att rulla på).

 Pensla toppfliken med uppvispat ägg.
En del recept anger vispad äggvita, andra säger hela ägg.   Jag kör alltid hela ägg eftersom det är snabbare och jag har ingenting att göra av en överbliven äggula ändå.
Man behöver inte mycket ägg.  Ofta skippar jag pensel och bara doppar fingret som jag fuktar kanterna med.  Ett stort ägg räcker till ca. 40-50 vårrullar.


Upprepa tills du har önskat antal vårrullar.
Fritera någon minut tills de är gyllengula alt. stek i stekpanna ett par minuter på varje sida.  Jag brukar ofta steka på fyllningen innan jag gör rullarna (undantaget om jag har fisk eller skaldjur), då handlar det mest om att rullarna ska bli genomvarma innan de är klara.

Servera med en ljus soja, fisksås eller dippsås för vårrullar (finns att köpa i de allra flesta asiatbutiker).  Glöm inte den kalla ölen!
Vårrullarna håller minst 9 månader i frysen.