Gunnes höstmarknad 10-årsjubilerar

Lördagen spenderades ute på Gunnes gårds traditionella höstmarknad som i år firade tio år.

Fullsatt är ett ord som kommer väl till pass.
Det var fler, många fler, marknadsstånd än vi sett tidigare år. Glädjande nog var kvaliteten väldigt hög. Förhoppningsvis beror detta inte enbart på att arrangörerna haft fler intressenter att välja bland utan att man även haft en ambition att höja nivån för framtiden (även om det skulle innebära att man inte fyller hela utrymmet).

En bra spridning på varorna gjorde inte saken sämre. Silversmycken, glaspärlor, tyger, växtfärgat garn, läderarbeten (påfallande ofta dock med irländska knutar istf urnesstil), dryckesglas, keramikbägare, spännen, ströningar, köksutrustning i keramik, svartsmide mm.
Till och med träsvärden kändes välarbetade med snygg finish (t.ex. en snygg nit vid parerstången istället för en synlig stjärnskruv).

I matväg fanns grillad korv (nåja, hot dogs), vikingabröd (som jag gissar är vanliga hällgräddade bröd? vi kollade inte in dem närmare) och stekt strömming på hårt bröd.

Att låta marknadströtta barn grilla sin korv/grädda sitt bröd och på så sätt göra något annat än att trava runt på en för dem tråkig marknad och i samma veva få något i magen är ett bra drag.

Lika mycket uppskattar jag som småbarnsförälder den intilliggande lilla lekparken på bokstavligt stenkasts avstånd. 45 minuters gungande och rutschkana senare så återvänder man med glada barn.

Smedjan är ett annat trevligt inslag.
Att sitta uppe i skogsbacken och äta mat medan barnen nyfiket studerar vad som hamras fram på städet är svårslaget. Ännu mer så när det spelas på harpa, flöjt, vevlira? och trumma en bit bort.
Musikanterna begav sig sedan ner till marknadsområdet. Imponerande med tanke på hur mycket folk det var.

Till och med den alltid närvarande kämpaleken lyckades roa en garvad besökare som undertecknad då den genomfördes med en stor portion humor.

Köpte vi något?
Tyg, en väska, en liten trebent kastrull och silversmycken. Vi fastnade för en hel del mer men avstod för att vi helt enkelt inte vet vad vi vill ha i vikingaväg ännu.

Till nästa marknad önskar vi oss:
*Samma höga kvalitet på utbudet.
*Att det fortsätter komma slaviska och baltiska hantverkare. De har ofta en helt annan inblick i de fynd som gjorts där.
*Att antalet besökare är högt så det blir värt besväret för säljarna. (vi lovar att dra vårt strå till stacken med både närvaro och plånbok).
*Mjukare stenar att sitta på.

En tur till Gunnes gård

Eftersom Gunnes Gård meddelat att de skulle ha allting öppet under helgen bestämde vi oss för att ta en dagsutflykt.

Vi gick runt och tittade på djuren.  Hönsen var spännande, men svåra att se med sin spräckliga täckning.  Att gå in i hagen var spännande, men jag tror att åtminstone Tigurr tyckte trappstegen över staketet var allra roligast.
En picnic med medhavt frukt och russin med saft i solen satt inte fel det heller. Skogsbacken vid smedjan bjöd på flera skojiga pinnar till Iskie som älskar dem.

Med en pinne slår man världen med häpnad.  Med två ?

Pappa trivdes som fisken i vattnet i smedjan.
Att det kan vara så förbålt skoj att slå på varmt järn!
Varför gör jag inte det oftare?  Att jag inte har tillgång till en smedja är en starkt bidragande orsak.

Det gick väldigt bra att ha barnen i smedjan, men som alltid är man lite nervös, det är trots allt hett järn och i deras ögonhöjd.

INTE TUMMEN!

Ögonskydd på dem hade varit bra, får införskaffa det ASAP.
Nu var det dock mycket lätta slag när de hamrade så ingenting yrde, och ja, jag såg hennes hand framför min på bilden t.v. ovan.  Den säkrades sedan.

Släggdräng i träning

Bälga kan de sedan hantverkslägret förra året

Trötta men glada och lyckliga for vi sedan hemåt efter en lyckad utflykt.

Marknad på Gunnes Gård

Vi besökte den traditionsenliga marknaden på Gunnes Gård under dagen.

Utbudet kändes inte allt för historiskt, eller för att vara uppriktigt ärlig, i många fall inte alls historiskt.  Gillar man hårspännen i läder med keltiska knutar eller armskydd för bågskytte med tämligen taffligt inskuren dekor kunde man däremot få sitt lystmäte.

Vi fastnade dock hos en krukmakerska och köpte en kanna och två bägare.  Inte alls för den historiska aspekten utan för kvaliteten på finishen och dekoren eftersom vi numera har en liten drake här hemma.