Janna virkade Amigurumi, Åsa fortsatte sticka, Anna fortsatte med mellanspets och undertecknad tragglade vidare med kantning av linnetygerna.
Vicki tog de sista tagen på sin sked innanoljning med paraffinolja och finputsning/efterjustering i formen.
Den har fortfarande slagsida men kölen ger den bra balans och mycket charm. Ett gott hantverk!
Jörgen jobbade vidare på sin pourpoint á la Charles de Blois och sicksackade mönsterbitar för glatta livet, trettiotvå stycken allt som allt.
Här upptäcktes ett par fördelar med handsömnad, nämligen att:*Den övriga församlingen hör vad de tänker och kan föra ett normalt samtal i samma rum
*Man är inte beroende av ett eluttag och ev. förlängningssladd om symaskinen (som i detta fall) är utrustad med hela 50 cm sladd.
Alla bitarna kantades och sakta men säkert växte det fram ett foder av det hela. Diskussioner om antal lager av stoppning vidtog.Det gäller att inte snåla om man vill ha det avbildade randigt bulliga utseendet istället för något som mer liknar ett tjockt täcke från IKEA.
Två lager ? Fyra? Sex? Åtta ? Kommer skägget ingå i stoppningen? Den som lever får se...
Här måste undertecknad dock tillstå att jag hade ett helt annat plagg i tankarna och originalet ska inte alls vara så stoppat som jag först hade tänkt mig.
Antalet knapphål togs upp som hastigast men gömdes undan lika fort igen då Jörgen visade viss vånda inför antalet ifråga.För den som inte har en susning kommer här två bilder på det bevarade plagget:
Kakor och citronsockerkaka sköljdes ner med te och kaffe, den kommande symässan var ett hett ämne. Bubblare på listan över diskussionsämnen är medeltida svarvar och ett enormt päronträd (!).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar