24 februari

Liten men aktiv uppslutning.
Det stickades och virkades hej vilt. Jörgen fortsatte på sin pourpoint med bara lite assistans från sprättkniven och jag började på ett par brokor i tidig 1400-talsstil efter att ha kommit fram till att The Medieval Tailor's Assistant inte var mycket till hjälp i just det fallet. Ovanligt mycket hembakt & medtaget, dessutom två nya ansikten: Cissi & Henrik.

Symässa

Under dagen besöktes symässan. Förvisso med färre personer i släptåg än vad som väntades efter onsdagkvällens diskussioner, men vi blev en liten grupp trots allt.

Det inhandlades främst stick- & virkgarner, men vi kom för vår del hem med en stor näve DMC-garn, virkgarn, broderier, mönster, frivoliteter, ett par meter ylle och en rejäl skräddarsax.
Dessutom drägglades det över råsiden i diamantkypert á tvåhundranågonting kronor metern.

Dagen avslutades hemma hos paret Larsson-Persson där vi smordes med pavlova och te samt fick se Janna skotta fram Blå Blixten som dagen (och snöstormen) till ära emigrerade till Schloß Damberg.

17 februari

Schloß Damberg hade lyfts ur sin karantän och aktiviteten var minst sagt febril i alla vrår.
Janna virkade Amigurumi, Åsa fortsatte sticka, Anna fortsatte med mellanspets och undertecknad tragglade vidare med kantning av linnetygerna.
Vicki tog de sista tagen på sin sked innan
oljning med paraffinolja och finputsning/efterjustering i formen.

Den har fortfarande slagsida men kölen ger den bra balans och mycket charm. Ett gott hantverk!

Jörgen jobbade vidare på sin pourpoint á la Charles de Blois och sicksackade mönsterbitar för glatta livet, trettiotvå stycken allt som allt.
Här upptäcktes ett par fördelar med handsömnad, nämligen att:
*Den övriga församlingen hör vad de tänker och kan föra ett normalt samtal i samma rum
*Man är inte beroende av ett eluttag och ev. förlängningssladd om symaskinen (som i detta fall) är utrustad med hela 50 cm sladd.

Alla bitarna kantades och sakta men säkert växte det fram ett foder av det hela. Diskussioner om antal lager av stoppning vidtog.
Det gäller att inte snåla om man vill ha det avbildade randigt bulliga utseendet istället för något som mer liknar ett tjockt täcke från IKEA.

Två lager ? Fyra? Sex? Åtta ? Kommer skägget ingå i stoppningen? Den som lever får se...
Här måste undertecknad dock tillstå att jag hade ett helt annat plagg i tankarna och originalet ska inte alls vara så stoppat som jag först hade tänkt mig.
Antalet knapphål togs upp som hastigast men gömdes undan lika fort igen då Jörgen visade viss vånda inför antalet ifråga.
För den som inte har en susning kommer här två bilder på det bevarade plagget:


Kakor och citronsockerkaka sköljdes ner med te och kaffe, den kommande symässan var ett hett ämne. Bubblare på listan över diskussionsämnen är medeltida svarvar och ett enormt päronträd (!).

Hettan tilltar

Idag har det påtats i jorden i Stronghold Hedrén. Diverse fröer har täckts med jord och tassandet av små rötter hörs alltjämnt. Den röda habaneron har behagat sticka upp sina första blad idag. Än så länge bara en enda planta, men vi hoppas på fler de kommande dagarna.

Det som planterades idag var:
*Passionsfrukt
*Hot Lemon
*Vit Habanero
*Bih Jolokia

"Köpa drake? Nej tack, vi kan spruta eld själva, men vi känner en fröken i Älvsjö som nog är intresserad"

Brokiga funderingar

Efter att ha spenderat ett par dagar med att samla bilder på brokor så funderar jag fortfarande på vilken längd jag vill ha.

Bildmaterialet visar inget av de enormt hopsamlade (-knölade?) modellerna á la Maciejowskibibeln där tygvidden i midjan är 2,5-3 ggr midjemåttet. Däremot vet jag inte om jag ska välja den korta Y-frontsmodellen eller göra dem med halva lårlängden. Troligen blir det några par av varje i slutänden. Eftersom hosorna kommer vara tighta så blir de skapligt hudnära runt låren och eftersom jag kommer sy hosor med separata ben som fästs i jackan lutar jag än mer år brokor med lite mer benlängd så att jag slipper glipor. Det må vara skönt på sommaren, men man ångrar sig nog bittert på vintern.

De bilder jag samlat på mig är:
Tacuinum Sanitatis.
ÖNB Codex Vindobonensis, series nova 2644 folio 87v
ca 1370-1400



Fresk från Castello Buonconsiglio, 1405-1410





Author: Mandeville, Sir John
Illustrator: Master of the Mandeville Travels
Shelfmark/Page: Add. 24189, f.16
Image taken from Picture book of Sir John Mandeville's Travels.
Originally published/produced in Bohemia
ca 1410.











De tre ovanstående är från Castello di Manta, en fresk i stora salen, ca 1411

Bedford Hours
Originally published/produced in Paris, 1414-1423.




The Hours of William Porter
PML M.105, folio 64r
ca 1420-1425



När det gäller konstruktion har jag ramlat på ett flertal sidor som kan vara till hjälp, bl.a:
*Buckingham's Retinue.
*Making chausses & braies. De ser lite bylsiga ut i midjan men det ska väl gå att justera.
*Shert, trewes & hose.

De är tagna från länksidan Braies & Breeches. Fler bilder (samtliga med boxershortslängd eller kortare) och ett mönsterförslag finns på From the Skin Out.

Tillökning

De annars så nakna fönstren i Stronghold Hedrén väntas inom kort explodera av frodig grönska.
Det blev piri-piriplantorna som var först att sticka de späda bladen över ytan, ynka nio dagar efter plantering. I de andra bägarna med röd & gul habanero, jalapeno, thaichili och citron (man kan ju inte odla enbart chili) syns än så länge ingenting.

Sedan tidigare har spansk peppar och Facing Heaven-chilin börjat spira, med ett försprång sedan december, men paprikan lyser än så länge med sin frånvaro (tror jag, det slarvades lite med märkningen av dem).

Ny länk

Efter kvällens letande på temat brokor så har jag fastnat för bilddatabasen hos Kunsthistorisches Museum i Österrike.

10 februari

Gårdagen bjöd på stor uppslutning. Vicky trollade fram en vacker sked, Åsa stickade, Nenne stickade ännu mer. Anna virkade mellanspets till gigantprojekt #2, Jörgen klippte mönsterdelar till sin purpoint och ritade ut dem på mönsterpapper och undertecknad bjöds på en god belgisk öl för att underlätta kastandet av kanterna. Kommentarer om maskinsömnad framfördes men jag är alldeles för envis för att lyssna på det örat. Micke gjorde som den förlorade sonen och återvände efter lång bortavaro. Som bot och bättring lovade han bilder på Charles de Blois jacka till Jörgen vars enda mottagna tips annars är att "man måste vara noga när man syr ärmarna!"

Benkapning

Dagens försök att kapa upp de renkokade benen var inte den mest välplanerade aktionen från min sida.
En Dremel med kapskivor visade sig vara snabb, men tyvärr även i klenaste laget eftersom godstjockleken på många håll är större än skivornas radie. Finns det sticksågstillsatser till Dremel? Jag gissar att jag får köpa ett halvgrovt sågblad och köra det sista med juvelerarsågen och gammalt hederligt handarbete.

Att ge sig i kast med det hela på en balkong med betonggolv i -4º C, iklädd shorts, t-shirt och strumpor var minst sagt optimistiskt.
Ett andningsskydd kommer vara av nöden, även om den lätta vinden gjorde sitt för att hålla bendammet borta från lungorna. Det blir till att rota fram det ur källargömmorna.

Till skillnad från att koka benen rena så stinker verkligen kapningen av dem. Har man någon gång känt en bränd doft när tandläkaren borrar i tänderna så vet man precis hur det doftade på balkongen idag.

Benkokning

Allt som oftast brukar jag passa på att köpa märgben när jag kommer över det till bra pris. Tyvärr är det allt för sällan som jag kommer till skott att ta hand om resterna efter märgkokningen, men nu är det dags att spotta i nävarna, inte minst för att utrymmet i frysen behövdes till annat än ben.

Först kokas benen som till en vanlig buljong. Vill man ta hand om resterna till benhantverk kan man inte som brukligt rosta dem i ugnen. Den torra värmen gör benen sköra och de spricker lätt. Måhända duger de kanske till (nålbindnings-)nålar, knappar och andra mindre föremål, men till flöjter duger de inte alls. Inte för att flöjter är vad jag hade i åtanke, bitarna är för korta för det.

Eter att ha kokat 30-60 minuter kan de tas upp och märgen kan plockas ur. Enklast är IMHO att bara blåsa ur den och samtidigt skrapa loss så mycket kött och hinnor som sitter löst. Märgen läggs tillbaka i buljongen och benen läggs i en ny gryta med kallt vatten och får koka upp på nytt.
Orsaken att jag vill ha bort märgen så fort som möjligt är att jag vill ha så lite fett från den som möjligt in benet, och korta koktiden senare.
Kan man pressa märgen ur benet innan kokningen är det ännu bättre, men det är inte alltid det lyckas.

Efter att ha kokat ytterligare ett par timmar till brukar de sista hinnorna kunna skrapas loss och eventuella strålben som sitter i senfästen försvinner med lätthet efter att tidigare ha verkat sitta som berget. En flaskborste är oslagbar för att få rent benens insidor. Se till att få bort alla rester kring de kanaler som finns in i benet. En av dessa kanaler syns som en svart prick på benet i bild nedan.

Man känner lätt om hinnorna är borta från benet. Är benet rent känns det nästan torrt och ganska strävt, medan ytor täckta av hinnor känns hala och oljiga.

Benen läggs i nytt vatten och får koka ytterligare 2-4 timmar.
Huruvida det är klar eller inte får vattnets och benens utseende avgöra. Är vattnet oljigt på ytan och grumlig kan det vara bra att koka ännu en gång om man vill ha ljusare ben.
Benen i sig kommer se mörkare, lite grådaskiga, ut i fuktigt tillstånd och vitnar ganska mycket när de torkar.

Mörkare skiftningar kan förekomma i benen, men har man tur försvinner de med lite skrapning med en morakniv eller sickel. En skrapning brukar i vilket fall som helst ge benen en ljusare yta.



Beroende på vilka benbitar man haft turen att få i paketet kan man få extrajobbet att skrapa bort spongiöst ben. Även här kommer en morakniv väl till pass.


Vad det blir av den här batchen vet jag inte ännu. Förhoppningen att kunna få ut en tumring grusades en gång för alla när det visade sig att benet sitter löst runt tummen redan nu (mittenbiten på bilden nedan). Möjligen skulle det gå genom att lägga in en eller flera läderbitar på insidan, men om biten hade varit fyra eller fem cm längre hade det besparat mig allt jobb med läder och lim. Jag siktar på att få ut ett par mindre plattor till inlägg men är inte helt klar över hur jag ska stycka bitarna ännu.

Allt som allt har dessa benbitar kokat i tre omgångar vatten efter att märgen togs ur, total koktid allt som allt blev gissningsvis runt 12 timmar.

Så till den stora frågan som alla brukar undra över... Luktar det illa?
Nej, det gör det inte i min mening.
Det luktar, men jag kan inte påstå att det luktar illa. Det luktar nästan som att koka köttbuljong från grunden. Vill man komma närmare den doften så för all del, slanta upp en morot eller två, repa lite timjan och rosmarin och släng med ett par enbär och doften torde vara synnerligen välmaskerad.

Dofter är trots allt en högst personlig preferens och för mig som inte gillar svamp luktar en gryta med svamp eller stekt svamp mycket värre än ett benkok.

Snöstorm

Ett tjockt snötäcke ligger över riket som en iskall filt, och mer av samma vara far runt i luften. Schloß Damberg får klara sig utan hantverkshärjningar denna vecka.