Ett års mat, v8 2014

• Garlic & pepper chicken, ris
• Soppa på små köttbullar med ingefära och citrongräs, kyckling, morötter, koriander och thaibasilika
• Pasta med fläsk i senapssås
• Fläskkotlett Milanaise
• Kalvstek med pommes frites, sås, tomatsallad
• Femöring
• Räkor med ananas och mynta, ris

Ett års mat: 181 dagar.
Nya rätter: 1. Garlic & pepper chicken.  Totalt: 48.

Plantering 2014

Vi börjar i blygsam skala i år:
Chili från en socker-chiliblandning på stranden i Hua Hin.
Vi fick den att doppa frukt (pomelo) i. Troligtvis är det den vanliga sorten halvlång thaichili som man ser i parti och minut i asiatiska butiker här hemma (och som en del vanliga livsmedelsbutiker av någon anledning fått för sig att kalla piri-piri!)

Ett års mat, v7 2013

• Rostbiff med ris broccoli
• Öppen köttfärspaj med ärtor på smördeg

Hemkomna från vår Eriksgata (trötta men lyckliga) återupptar vi projektet med ett års mat.
Vi kom förvisso hem fredagen men efter att ha kommit hem på tidig morgon och packat upp med detsamma och kommit i säng vid halv fyra-tiden på morgonen så vaknade vi till för frukost vid sen lunchtid och samtliga av oss sov tungt vid normal middagstid (vad det nu innebär).
Bara två dagar denna vecka således.

Ett års mat: 174 dagar.
Nytt provat: 0.  Totalt: 47.

Hemma igen!

Då var vi åter på Slottet i Rissne.

Hemfärden gick bra.  Flygplatsen kändes inte alls lika gigantisk den här gången, ända tills vi letade en brevlåda att posta vykort på.  Efter lite letande hittade vi en infodisk som hänvisade oss en trappa ner till kollegor bakom en annan disk.

Där upplystes vi om att jo då, det fanns postlådor, "ca 20 minuters promenad åt det hållet *pekade*".
Vi hade satt porto på alla kort så personalen var hyggliga att erbjuda sig lägga dem på lådan åt oss.

Lite mat, taxfree-shopping (torkad frukt, godis m.m.) och glass på Dairy Queen fördrev tiden.

Det är när man ser nya flygplatser som man inser hur många år på nacken Arlanda har egentligen, och hur förhållandevis liten den är, för att inte säga torftigt utsmyckad.

En del av det vi släpade hem i matväg.
Chips, sticky rice, dricka, whisky, köksknivar, andra redskap, skärbräda, fisksås (för att se skillnaden mellan "färsk" och de som stått länge på hyllan i en asiatbutik här hemma).

 
Visst är det kul att komma hem igen?

Detta är bara kläder vi använt på resan, sedan har vi alla inköp att tvätta ovanpå det.

En aha-upplevelse var att komma hem och packa upp kläderna...  de kändes fuktiga allihop.  Som en dåligt centrifugerad omgång tvätt.
De kändes snustorra när vi packade i Hua Hin, och då var det ändå inte så fuktigt som det brukar vara, trots ösregnet av bibliska proportioner en av de sista dagarna.

En underbar Eriksgata!
Ett stort tack till mormor och morfar som stod ut med oss under två veckor.
Vi hoppas komma tillbaka i framtiden.

Stundande hemfärd

Det börjar bli dags att tänka på hemfärden.

Vi shoppar souvenirer (glasdjur,  portmonnäer i teakblad), kläder, skor, köksknivar, skärbräda i tamarindträ (en avsågad stockrundel som sig bör), kartor (enligt önskemål), tvålar (som jag av någon anledning lyckas samla på mig var jag än går).

Vi njuter på stranden.
Färsk frukt som säljs tillsammans med chilisocker att doppa i, grillad majs och grillad kyckling.
Många verkar tycka att priset är en stor lockelse.  För mig är det det rika utbudet av frukt & grönsaker och asiatiska matvaror.
 Tänk att kunna köpa färsk strimlad bläckfisk i lösvikt hemma i matvarubutiken.

Att komma hem till ett Sverige med för årstiden trist utbud på färsk frukt & grönsaker känns tungt.  Bäst att tanka mat medan man kan.

När man vant sig vid hur de packar in sig i fordon här (4-10 st på ett pick-upflak, ibland ståendes, på 70-väg eller mer etc.) så kom nästa chock.
Taxin hade en lätt chockrosa inredning i taket.

Trafiken är däremot inte alls så illa som jag upplevt att alla säger om den.  Blinkers t.ex. verkar vara ett stadigvarande inslag i bilutrustningen, och man använder dem dessutom!

"Jakten" på ny mat fortsätter.  Det är dock mer som "meta i en hink".
På bilderna syns torkad bläckfisk (Iskie smaskade i sig en med stor aptit), vaktelägg med fisksås och peppar, okända knyten med okänd fyllning*.  "No meat, no fish" blev svaret när jag frågade om det var skaldjur i.  Rostade nötter gissar jag, med rostad vitlök ovanpå.

Grillad bläckfisk med gurkmeja.  Jag trodde det var sjöhäst först, hade inga glasögon på mig.  Sist men inte minst en klase longkong.  Inuti döljer sig klyftor av ett sött, mjölkvitt fruktkött.  Som något mellan litchie och mangostan.

*Det är troligen Kanom Sako.  En deg av rismjöl med fyllning som ångkokas

Kvällspromenad i området med Tigurr medan vi letade olika instrumentspelande elefanter (prydnader vid portarna).

Jag kommer sakna siluetten av bergen.  Jag kan inte skaka av mig känslan att det när som helst borde komma en helikopter inflygandes över bergskammen.

Varm i kläderna

Inte bara för att solen skiner konstant.  Kroppen har anpassat sig till värmen och även om det är varmt så in i %(&%(&% får jag äntligen i mig vätska i ordentliga mängder.

Eriksgatan fortsätter med dagar på stranden, kvällar på marknader och mat, mat, mat i långa rader.
Nu börjar vi få en bra överblick på marknadsutbudet, souvenirer etc. och kan lättare sortera ut vad som är köpvärt på marknader.

Nog för att vi har vackra solnedgångar i Sverige, men vi har ont om palmer i förgrunden.

Det finns gott om marknader att besöka men vi hittar inte mycket som lockar att köpa hem.  Kläder till barnen i parti och minut vilket kommer till bra användning.
Drakar är svårfunna, och de som finns är i regel ganska taffligt gjorda (och märkta "Made in Taiwan" eller "Made in PROC").
Tigrar har vi endast sett som tryck på tröjor.
Elefanter finns inte helt oväntat i parti & minut.

Mat stoppar vi i oss närhelst vi kommer över det.
Det finns så mycket att välja bland och jag önskar jag hann prova allt.

Jag får helt enkelt låta näsan styra och lockas av förföriska dofter.  Ibland vinner ögonnen slaget vilket inte är fel.

Underliga, med våra referensramar, smaker på chips: färskost & lax, krabbcurry, heta revben, pilgrimsmussla, grillad bläckfisk med sjögräs, het citronkyckling m.m.  Alla lika goda.  Läsk med allsköns smaker och färgämnen.  Bananfantan var precis så illgrön som på bilden.

Dricker man grön Fanta får man grön tunga.  Dagens sanning!

Ebb vid 1530-tiden.

Skärmflygning är mäkta populärt utmed stranden

Hantverk på Cikada Market.
Allsköns glasdjur tillverkas.  Det var hypnotiskt att titta på och förundrande att se ett djur ta form.

Fjorton trappsteg.
Nyss återkomna från en elefantritt till plattformen som tar oss ner till marken igen.
En halvtimme på en elefantrygg (nåja, ett säte i alla fall) och en fantastisk vy över Hua Hin med omnejd från Elephant Village.  Omtumlande på alla sätt.  Ett ryggstöd högre än 15 cm hade inte suttit fel.  En spännande upplevelse.

Buddhastatyer på väg tillbaka från Elephant Village.
Den till höger är den högsta i Hua Hin.  Den vita till vänster ingår i en grupp om tre.  Tyvärr lyckades träd skymma alla försök att fånga alla tre på bild.

Det var inte läge att stanna för en rundtur då jag var omtumlad efter elefantritten.

Mat som sagt....
Råa räkor med strimlad vitkål, vitlök, chili och fisksås.
Överst en bläckfisksallad (lap pla meuk om jag minns, och stavar, rätt).
Starkt och gott! 

Mer från Hua Hin

Nu börjar vi få ordning på dygnsrytmen, men värmen på nätterna hjälper inte till.  22-26 grader nattetid ger inte en god nattsömn.















En verandafrukost på färsk mango, longan/drakögon och vatten, vatten, vatten gör att man vaknar till.
Vatten ja, jag dricker fortfarande inte tillräckligt men upplever det som att jag dricker hela tiden.

Vi har hunnit med att fira Tigurr som fyllt tre, strosa runt i stora köpcentret Market Village, äta på en food court utomhus.  Underbart god mat men oj vad sticky rice helt utan förvarning ger en känsla av att vara proppmätt.  I anslutning till samma ställe fanns en liten marknad där många satt och tillverkade saker under tiden.  Gott hantverk är alltid uppskattat.

Det lokala djurlivet gillar oss, i synnerhet de nattliga blodsugarna.
Tigurr och jag är sönderbitna på var sin kroppshalva, men det kliar inte nämnvärt och läker fint även i fuktigheten. 

Barnen stortrivs, i synnerhet på stranden.  Långgrunt, finkornig mjuk sand, och grillad majskolv med smör och salt.
Majskorn wokade med smör och socker försvann i en blinkning.  Friterad kyckling i alla former slinker ner.  Man kan dessutom köpa alla delar av kycklingen!

 

Innnan vi for hade jag lösa planer på att ta mig upp till den gamla huvudstaden, Ayutthaya, men det får jag lägga på hyllan.  Inte bara för situationen i landet utan främst för avståndet.  30 mil enkel resa ger inte mycket tid på ort & ställe om man tänkt sig en dagstur.

Desto mer tid till lokala sevärdheter.
Omgivningarna och deras M*A*S*H-aktiga kullar kan jag titta på hur länge som helst.