Kort innan midsommar och därmed en ganska liten uppslutning, endast Janna, Per-Erik, Hugo och slottsherre Hedrén (vilket jämfört med de veckor vi inte samlas är en jätteträff).
Lite blev det allt hantverkat. Jag fick mitt årliga infall att försöka nålbinda och hade dragit ut sidor från nätet om Oslostygnet.
Av det försöket blev det i stort sett intet, mest eftersom infallen att nålbinda går över efter ett helhjärtat försök som jag sedan inte har driv nog att följa upp.
Däremot lyckades jag åstadkomma allmän munterhet genom att på något vis (helt utan egen förskyllan och uppsåt) lyckas med konststycket att få löpöglan på pekfingret.
Kommer jag nålbinda igen i brådrasket? Nej, jag skulle inte tro det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar