28 mars

Pesten höll några i sitt grepp och vi satt återigen själva vid flitens lampa här på slottet.
Takten var låg men ihärdig.  Det enda jag mäktade med var att fortsätta komplettera bloggen samt göra en skiss på en enkel strängförkortare att ha vid tilleringen, för att ändra längden på tillersträngen varefter man närmar sig det "riktiga" uppsträngandet.

Den görs i spillbiten från den avkortade miniatyrbågen.
En enkel rektangel på 5*3 cm där ett hål på 10 mm borras ca 1 cm in från varje kant så att det finns en stolpe på ca 1 cm i kanterna och i mitten av biten.

Då kan tillersträngen passera genom hålen och lindas upp kring centrumtappen.
Det enda övriga som behövs göras är att fila spår i tapparna där strängen kan ligga (jag är inte säker på att detta verkligen behövs, men det är snabbt gjort med trekants- och rundfilar).  Sist men inte minst ska alla vassa kanter slipas bort.




Lite funderingar kring miniatyrbågen, bara för att ha ett mål med tilleringen:
Längd på bågen för ett vallarmborst: ca 5 fot (enligt Springalds & Great Crossbows)
Min båge: 1 fot --> skala 1:5

Bredd på Berkhamstedbågen (det enda mått jag hittade på ett fynd med en snabb koll i de artiklar jag har): 2.2 tum.
Bredden på min båge blir då 1,1 cm.  Jag börjar på en större bredd av 1,5 cm för att ha större spelrum.

Dragstyrkan för ett vallarmborst (ur samma bok): någonstans kring 1300 kg.
Eftersom min båge beräknas bli i skala 1:5 får jag skala ner dragstyrkan 125 ggr (5^3) -->  10,4 kg eller ~23#

Draglängden angavs till 46 cm vilket motsvarar 18,1".  1/5 av detta ger 3,6".
Jag måste däremot ta hänsyn till att min miniatyrbåge varken har horn som motstår kompressionen (inte ens ett tunt lager kärnved *snyft*) eller senor som tål sträckningen.
För en ren träbåge känns inte en draglängd=båglängden/2 som att det töjer onödigt mycket på gränserna vid hyfsat normala dragstyrkor.  Detta skulle i så fall ge mig en draglängd på 6" som mest.

Därför känns 22#@5" som en lagom kompromiss på de teoretiska värdena, men jag kan inte låta bli att fundera på om det sämre ämnet kommer tåla det.

Friskt vågat, hälften vunnet! (om man nu kan kalla en halv båge för vinst).

Redigering 26 april:
Ibland vaknar man kallsvettig mitt i natten av insikten om ett räknefel.
Säkerhetsmarginalen (för flatbågar IIRC) anges ofta som max draglängd=båglängd/2,14 (ur Bows of the World om jag inte minns fel).  Att som ovan då sätta draglängden = båglängd/2 skulle givetvis hamna utanför marginalen.  Problemet är att jag mentalt tänkte faktorer istället för kvoter


Tack och lov att det värde jag satte, 5" på en 12"-båge ger en kvot på 2,4 så jag kan lugnt fortsätta på projektet utan att ändra något.
/Slut redigering


Sista redigering november 2014.
Läser gamla blogginlägg och inser att jag glömde en dimension på bågen.
Vid dragstyrkeförminskningen som jag räknade den ovan, 5^3, hade jag inte tagit med minskningen i bredd på bågen viket tar ner den till en fentedel av den beräknade vikten, dvs 1/125*1/5 = 1/625

1/625 av 1300 är knappt 2,1#.
/slut redigering

Nedkapning av bågen

Jag har fortfarande inte hittat mitt gamla kogerprojekt i lokalen (hoppas det inte är borta) så det blir till att jobba vidare på miniatyrbågen.
40 cm alm, ca 5 cm bred

Miniämne i alm

Efter att ha studerat ämnet hemma så märkte jag att årsringarna i ena änden dyker kraftigt från en sida till den andra (de går rakt över ena kortänden, men i ca 30 graders vinkel över den andra).

På bilden t.h. syns vridningen på den bortre änden.

Här syns även hur mycket material jag har ta bort i buken, den inmarkerade tjockleken är hejdlöst väl tilltagen, delvis beroende på att jag funderat på att gå ner till en annan årsring än den jag först valde.

För att lättare se vilka ytor som kröker sig åt vilket håll sågade jag till ett par tunna träribbor och tejpade fast dem med jämna mellanrum vinkelrät över ryggen.

Här syns tydligt att de bortre ribborna lutar i samma riktning medan de tre närmast kameran avviker ganska kraftigt. (den ribba i mitten som sticker upp beror mer på dålig tejpning är något annat).

Planen för miniatyrbågen är att göra den efter ett vallarmborst vars bågar låg kring 5 fot, så att ta ner ämnet till ca 30 cm skulle inte innebära ett problem.  Tursamt nog så är det precis så mycket som verkar krävas för att bli av med den värsta vridningen i årsringarna.

Hade jag behövt hela längden skulle jag tagit ner ämnet i tjocklek, ångat det och rätat upp det, men en snabb passage med bandsågen är så mycket snabbare och lättare.

På bilden till höger är alla ribbor utom tre där lutningen ändras borttagna för en klarare överblick.

Sidorna riktades upp på bandsågen (jodå, jag använder maskiner ibland!) och som hastigast sågades jag även två recurvmallar i lind för att ha om jag skulle vilja sätta en recurv på något framtida projekt.

Lite jobbat, men samtidigt väldigt skönt för fingertopparna som fortfarande lider efter förra veckan även om de bättrat sig betydligt.

21 mars

Ingen kom. 
Måndagens snickeri gör att händerna får välbehövlig vila medan hustrun broderar.

Avdomnade fingertoppar

Under kvällen fick jag ner ryggen till en årsring ovanför den jag vill ha som slutresultat (så att jag inte behöver vara överdrivet aktsam om ryggen) samt började ta ner buken.

Det känns rejält i fingrarna att jobba i gammal seg vällagrad alm, och det från början så vassa spånhyvelsbladet tycks behöva slipas ofta.
Envishet att vägra maskiner, gillande av spånhyvel och ovanstående i kombination med mer än tre timmars arbete gör att fingertopparna nu känns avdomnade.

Trösten är att jag fick en hel del gjort.

14 mars

Hantverksbesök av Familjen Persson-Larsson.

Det virkas och testas brottstyrkor på material från Claessons Trätjära, ett hampgarn i 6/10.
Mätresultaten blev följande:
31, 33, 38, 40 och 30 pund.

De sista två värdena mätte jag om pga att min gamla bågvåg tycks ha tappat minnet, dvs i rycket där materialet brister så flyger indikatorn tillbaka.
Det kanske är dags att ta steget in i den digitala eran?

Nåväl, resultatet av ovanstånde mätningar är ett medelvärde på 34,4; en standardavvikelse på 3,93 samt en relativ standardavvikelse på 11,4%

En högre RSD än vad jag velat se, men å andra sidan är det väldigt få mätpunkter för att kunna dra några riktiga slutsatser.  Det faktum att lägsta mätvärdet ligger på 31# gör mig lite lugnare, i synnerhet om man jämför med mätdata på material från Beck & Rep  (brottstyrkor och brottstyrkor II).
Där var det dock 8/10 som uppvisade vild variation, 6/10 visade ungefär samma värden som här: ett snitt på 31,5; för få mätpunkter (endast 3 st) för att fästa någon vikt vid SD och RSD.

Hursom, materialet verkar lovande, och i framtiden ska jag försöka göra fler tester, bara jag får fram en våg som fungerar.  När det blir återstår att se, det är ingenting prioriterat.

Nytt projekt

Eftersom jag just nu saknar motivation till att jobba på kogret får det bli ett nytt projekt.
Jag hade med mig en bit alm, ca 40 cm så det får bli en miniatyrbåge.  Exakta specifikationer får jag ta fram till senare, just nu blir det till att ta fram rätt årsring.

Bra övning då det var en evighet sedan jag byggde bågar och jag kommer få nytta av det i en handfull planerade projekt

7 mars

Återigen en vecka när ingen kom, så vi fortsatte så sakteliga med det vi gjort tidigare onsdagar.

Snickrar igen!

Äntligen!

Efter mer än ett års uppehåll pga ont om tid så kan jag äntligen komma iväg och snickra igen.  Tack till min underbara hustru för detta.

Tyvärr så kände jag ingen större inspiration att kasta mig över mitt gamla kogerprojekt.  Det slumpade sig istället så att jag blev med massor av nya armborstbilder, vilket aldrig känns fel.