Ward-Perkins pilspetstypologi

Den "klassiska" pilspetstypologin för medeltid (och tidigare) pilspetsar.
Skapad av John Bryan Ward-Perkins och publicerad i den katalog över medeltida fynd han skrev för
London Museum, publicerad 1940.  Typologin är därför även känd under förkortningen LMMC, London Museum Medieval Catalogue.

Ward-Perkins delade in sin typologi i 20 klasser, Typ 1-20.  Majoriteten holkförsedda (Typ 1-16) och några (Typ 17-20) med tånge.






Ward-Perkins plansch (Plate XV)

På internet valsar det runt en bild från artikeln (se ovan), men den är bristfällig i det avseendet att den saknar en del typer och visar ett flertal funna pilspetsar av andra typer.  Fördelen är att den visar faktiska pilspetsfynd och har en skala i ena hörnet.

Det finns tyvärr ingen bra beskrivning över de olika typernas karaktäristiska egenskaper och/eller former, så klassificeringen blir en smula jobbig då det mesta som finns att tillgå är en teckning med de olika typerna representerade.



Ward-Perkins typ 1-20

Nedan följer ett försök att bena ut de olika typerna dels från bilderna ovan och texten i artikeln.  Förmodligen kryddat med lite gissningar från min sida. *Arbetet pågår*

Typologin är bristfällig, men Ward-Perkins var väl medveten om detta.  Varför skulle han annars ha avslutat sin artikel med orden
"It should be emphasized that the above typology is not exhaustive; and it may include a few non-medieval types.  It will, however,  perhaps serve as a convenient basis for classification."


Typer:
1: Triangulär profil med taperas bas eller bruten ruterform som ger en mjukare övergång till holken än typ 2.  Platt tvärsnitt?

2: Triangulär profil med helt rak bas som ger en tvär övergång mot holken.  Platt tvärsnitt?

3: Triangelprofil som Typ 2 men med en lång hals.  Förhållande spets:hals/hylsa ungefär 2:5.

4: Bladformig/linsformad profil.  Gissningsvis med ett rombiskt tvärsnitt.

5: Konisk spets.

6: Halvmåneformad skärande spets.

7: Nålformad spets.  Rombiskt tvärsnitt troligast.

8: Spetspyramidformad spets med kvadratiskt tvärsnitt.

9: Nästan samma profil som Typ 8 men större storlek och en kompaktare spets.  Rombiskt tvärsnitt.

10: Det syns dåligt på teckningen, men de kopior jag sett som påstås vara av Typ 10 har ett rombiskt tvärsnitt.  Därför vill jag karaktärisera den som en kompakt version av Typ 1 med tanke på den triangulära profilen hos dem båda.

11: Kort och kompakt triangulär spets med lång hals & hylsa.  Förhållande ungefär 1:3.

12: Som Typ 11 men med en längre spets och/eller kortare hals.  Förhållandet spets:hals & holk är ungefär 1:1

13: Spets med relativt korta, utställda hullingar och lång hals. Som Typ 3 med hullingar.

14: Spetsbågeprofil med hullingar.  Är de krökta hullingarna avgörande, och/eller att längden stannar vid holkens slut?

15: Svalstjärt.  Vilka kriterier särskiljer den från typ 14?  Endast raka hullingar?  Hullingarnas längd förbi holken?

16: Hullingarna kraftigt insvängda mot holken. "Agincourtspetsen".

17: Spets med tånge.  Spetsprofil som Typ 1 eller 2.

18: Spets med tånge.  Triangulär profil, trebladig spets (skytisk spets?).

19: Spets med tånge.  Platt eller linsformad profil.  Tämligen rak profil avsmalnande mot spetsen.

20: Spets med tånge.  Triangelliknande spets med platt, vågformat tvärsnitt.  Mycket lång tånge.  Förhållandet spets:tånge ungefär 1:5.


Källa:
Arrow-heads.  Ward-Perkins, London Museum Medieval Catalogue, 1940, p. 65-70, plate XV.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar